Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde delen. Susanne - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tre fruar 225
ii : - .. « ..;,::■ . !■■ . I H <:
kan förebrå en mor, att hon är öm mot sitt barn?
— Och flickorna i Stockholm är söta? sa hon
spefullt när vi gick in till middagen. Hon har ett
obetalbart sätt att anklaga andra för brott mot de moralbud
som hon själv syndar flitigast mot för tillfället.
— Lika söta som vanligt. Men en del av de sötaste
är tyvärr inte där nu.
Vi satte oss till bords. Sommarfräknarna hade
kommit fram på Susannes näsa, som var lika impertinent
som någonsin.
— Var det därför Lasse liten reste därifrån?
— Nej då, det var enbart för din skull, försäkrade
jag henne och tog för mig av oliverna. Det är ingen
tom komplimang, madame. Det skulle jag bekänna
till och med under stegel och hjul. Ditt hår är mycket
vackert i dag.
— Är det? — Hon såg belåten ut och puffade upp
det med handen.
Jan betraktade mig undrande.
— Har du en flicka i Stockholm? frågade han.
Värre är inte hans brådmognad.
— Tyvärr inte. Men det skulle jag gärna vilja ha.
Ett par år yngre än du. — Jag blinkade åt honom. —
Men en söt unge, förstås.
— Kan du inte få det? frågade han allvarligt.
15 — Tre fruar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
