Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde delen. Susanne - III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tre fruar
241
III.
Nej, jag kommer aldrig att lära känna Susanne.
Hur hade jag kunnat inbilla mig, att en kvälls
betagenhet i Hannibal var ett tecken på att hon
övergivit Erik? Hur hade jag kunnat tro, att min
likgiltiga överlägsenhet i samverkan med några
nedlåtande ord om asienresans besvärligheter skulle kunna
besegra den unge hanens charm — hans välväxta
gestalt, hans skälvande näsborrar, hans klädsel och hela
den magnetiska utstrålning som tydligen var hans?
Det var barnsligt av mig, och jag borde ha vetat
bättre. Hennes flirt med Hannibal var kanske avsedd att
egga Erik — vad vet jag? Eller också upptäckte hon
i Hannibals närvaro, att Erik var en mindre
intelligent herre. Men Hannibal for vidare, och så var det
lika illa igen.
Varför skulle hon inte i min närvaro kunna
upptäcka, att andra var mindre intelligenta herrar?
Därför att hon var van vid mig, säker på mig.... Det
är då också förbannat att troheten, om man får
till-lämpa ett sådant ord på mig, ska innebära ett sådant
handicap. Så fort Hannibal rest dagen därpå, började
Susanne titta på kartor i sällskap med sin resledare
16 — Tre fruar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
