- Project Runeberg -  Tre Konstnärinnor : Fanny Churberg, Maria Wiik och Sigrid af Forselles /
17

(1937) [MARC] Author: Helena Westermarck
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - FANNY CHURBERG - I konstens förgårdar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

I ett följande brev ges ett utkast till nära nog en hel
livsåskådning:

»H:jors d. 28 sept. 1S65.

Jag såg i går hos Edvin Homön ett benraiigel av en människa,
jag sökte hjärtat, som förr klappat varmt och rikt — ej ett spår
därav — hjärnan — tummelplatsen för tusende tankar, ej ett spår
därav — ögat, som tindrat av glädje och mulnat av sorg otaliga
gånger, och fann en djup, tom håla och hela figuren, som förr
kanske var en uppenbarelse av kraft, nu några benbitar som man
utan möda kunnat bryta sönder. — Hanna, huru ’intig’ fann jag
ej människan, och huru ofta har jag ej beundrat hennes storhet!

Hanna, vad äro vi väl? Ett stoft, ett strå — och Gudsbeläte.
Förklara detta fenomen utan att tro på att Gud har skapat oss.»

»Den 29:de middagstiden.

Jag skulle i dag uppsöka en av mina Fastrar, som från T-hus
var hitrest, men hon hade redan rest bort, och vände därifrån mina
steg till Kajsaniemi — där vandrade jag 1 y2 timmes tid — ensam,
som jag åt de mina sade, men i verkligheten med dig. Hanna, huru
jag styrde mina steg vet jag ej — alltnog jag kom till graven!) —
inskriptionen lydde: ’Lika godt om världen vet hvem som här
hvilar, alltnog Gud känner livad han gjort och uslingen välsignar
hans minne’. Hanna, så som han skulle ock jag vilja vila — i skogen
på en plats, som i livstiden skulle hava behagat mig — utan sten,
utan något som skulle utvisa att jag låge där! Jag kan ej förstå
varför jorden dit- liken läggas skall välsignas — den jordiska
kroppen, tycker jag, skulle så väl överensstämma med Guds jord
utan denna jords välsignande. Vad innebär denna välsignelse?
Den livlösa jorden, skapad av Gud Fader själv, skall behöva
människans av Gud nedkallade välsignelse för att vara värdig hysa
hennes hylsa, hennes jordiska del? Jag ville veta teologernas
förklaring härpå. Jag har ingenting emot ’de dödas stad’, d. v. s.

’) Kallad »Frimurarens grav» efter Frimuraren Majoren och Riddaren
Granatenhjelm, som ligger där begraven.

Granatenhjelm har omtalats som en stor välgörare, vilken alltid var
ivrigt verksam, då det var fråga om något samhällsnyttigt och
människovänligt företag. Då han avled 178-1, fingo finländska officerare
konungens tillstånd att begrava honom på den plats, där hans grav finnes i
vårt nuvarande Kajsaniemi. Gravert med den hemlighetsfulla inskriften
har alltid väckt intresse hos dem som vandrat i parken.

Utgivarens anm.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:18:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/trekonstn/0019.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free