Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - FANNY CHURBERG - I konstens förgårdar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
andades knappt — har aldrig sett naturen sådan — så härlig —
var överlycklig att hava ingen med, som skulle sagt: se så vackert
och sökt utreda det sköna för mig — deras ord hade varit som ett
’vak upp’! åt en ljuvt drömmande och min hänryckning var ej dröm
— var beundran och tack åt den evigt kärleksrika Skaparen. Men
lugnet — ett dämpat lugn, räckte ej längre än att jag hann göra min
rund kring de närmaste backarna — sjön blev gulbrun som rostigt
järn, här och där med någon blå fläck, som talade om att järnet varit
blankt — molnen svartnade och bomullstapparna färgades
brand-rödgula, träden böjde sig för den vinande stormen, den vackra
friska grönskan hade gett rum åt raseriets mörkgråa färg, och
knappt hemkom jag, innan det utbröt i en — hagelskur — vad
annat kunde det gråa raseriet nedsända än vassa bevis på sin ynnest!
Men några minuter och det häftiga utbrottet var förbi — solen
sken, fåglarna kvittrade och naturen var åter i sitt normala
tillstånd ...»
Den 25 /. m.
»Och nu har jag varit och se huru de tvätta fåren — i öppna sjön.
Fick springa ett gott stycke ikapp med de framför mig ilande fåren,
barfota genom sved och skog. De tvättades i grannens stötta, långt
härifrån, och du skulle hava sett de stackrarnas ångest, då de en
och en bars i sjön. Ett litet lamm trotsade obehaget av det kalla
vattnet och hoppade modigt i sjön då modern bars förut och med
huvudena mot varann’ vända läto de tåligt tvätta sig, vilket de ej
gjorde då bykerskorna sökte åtskilja dem. De på stranden
väntande beklagade sina kamrater genom ideligt bräkande. Nu vet
jag huru det går till att tvätta fåren och allt större kunskaper i
lantlivets mysterier hoppas jag här vinna så att jag ej likt förra
frun behöver fråga: var växer ullen? En rysk överstinna bad en
gång fastrarna föra sig ut på fältet att hon måtte få se huru ullen
växte.»
Fanny talar 0111 att hon även har mycket arbete med
lappning och stoppning åt sig och sina bröder — men hon gör ända
varje dag promenader, »vardagspromenaderna». —
»Söndags-prom. är mig en Gudstjänst», skriver hon.
Midsommardagen kl. 4 på morgonen.
Brevet börjar med en beskrivning av huru midsommaraftonen
firades på Peili ..»Ungdomen kastade boll ute på gården, som
var prydd av gröna björkar och blommande syrenhäckar, gjorde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
