Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - FANNY CHURBERG - Vid konstens härdar i Düsseldorf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
efter överläggningar och förslag av mångahanda art. Gud låte mig
ha valt det rätta o. jag är övertygad om att Han ännu ställer hinder
i min väg, ifall jag gjort mitt val i blindhet.»
På höstutställningen här hemma samma är uppträder hon
redan med ett Finskt landskap, som anges vara målat i
Diisseldorf. Detsamma var fallet med de två tavlor, hon 1873 ställde
ut här, kallade: Landskap, motiv från södra Savolaks samt
Sved, motiv från Nyland. Det var ju ett mycket vanligt
förfarande att konstnärerna i Diisseldorf utförde sina tavlor efter
i hemlandet ute i naturen målade studier. 1871 återfinnes
Fanny Churbergs namn icke i utställningskatalogen, men
följande är exponerade konstnarinnan inte färre än åtta tavlor,
av vilka fyra dock anges vara målade året förut.
Det blev otvivelaktigt av största betydelse för Fanny
Churbergs konst att målarinnan under somrarna vistades i
hemlandet. Hon hade sålunda under sitt arbete ständig
beröring med hemlandets natur och fick omedelbara intryck
av den, det blev den hon avbildade, den hon levde sig in i.
Det har nämligen senare ofta framhållits, att
Diisseldorf-skolan fick ett ohälsosamt inflytande pä den nordiska
landskapsmålningen genom att de nordiska konstnärer, som länge
studerade i Diisseldorf och under åratal uppehöllo sig där,
förlorade kontakt med sitt hemlands natur, som dock i så
många avseenden var olik den tyska.
Även i ett annat avseende påverkades Fanny Churberg
starkt av förhallandena i hemlandet. Med all den hänförelse
hennes lidelsefulla temperament med dess häftigt glödande
ungdomliga känslor framkallade, hade hon omfattat den
finska fosterländska rörelse, som fått namnet fennomani och
som redan på 70-talet tog sig uttryck pa många håll genom
intensivt arbete för »den finska saken». Ahrenberg har mycket
livligt beskrivit hennes entusiasm, när — som han säger —
»hennes fennomani stod i sin första fulla blomning». Han
framhåller dock, att hon i alla fall »icke stannade vid ordets
propaganda, hon sparade icke sig själv, icke sina materiella
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
