Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Neutra på -ande, -ende
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
reformationstiden, då reaktionen mot danska språkformer
började göra sig gällande; och i de fall där själfva participet i
svenskan slutas på -ende var ingen förändring alls af nöden.
Vi skola nu meddela en serie exempel på hit hörande
former i senare medel-lågtyska skrifter, (de flesta från 1400:talet,
några från senare delen af 1300:talet); dels sådana som äro
rena substantiv, dels sådana som äro eller stå på öfvergången
till det slags verbal-former som man plägar kalla infinitiver i
egentlig mening eller ock gerundier. Härefter skola vi kasta
en blick på motsvarande former i de med lågtyskan närmare
besläktade äldre germanska språken (nämligen de vanligen s.
k. vestgermanska språken). Slutligen skola vi meddela några
notiser rörande de ifrågavarande verbalsubstantivens förekomst
i äldre svenska.
Från medel-lågtyskan kan sålunda anföras såsom
exempel på verbalsubstantiv på -ent:
Lident (hvaraf det svenska lidande); häraf träffas i
tidskriften Germania (utg. af Bartsch) XX 344 f. flere former i
singularis, näml. nom.: wan dat lydent godes beghunt wert
när Guds lidande börjar; gen.: de tyd sines hilghen bitteren
lydendes hans heliga bittra lidandes tid; dat.: vorsocht myt
lydende pröfvad med lidande; en sammansatt form träffas t.
ex. i Lüb. Chr. I 159; hadden mit A. medelident hade
medlidande med A.
Etent (det svenska ätande); t. ex.: do dat etend ghedan
was då ätandet var gjordt, d. v. s. efter måltidens slut
(Pfeiffer’s Germania IX 266); overvlodicheit etendes unde
drinkendes öfverflöd i ätande och drickande (Lüb. Chr. I 167); mi
enlustet noch etendes noch drinkendes mig lyster hvarken att
äta eller att dricka (Germania IX 270); na deme etende efter
måltidens slut; äfven träffas pluralformer, då betydelsen blir
mera konkret, t. ex. se hebben noet geleden an etenden unde
an drinekenden (Styffe, Bidrag II, N:o 94).
Stervent döende (isynnerhet af smittsam sjukdom), hvaraf
i Lüb. Chr. I 276 träffas följande exempel: do was so grot
stervent der lude då var så mycket döende af folk (jfr. härmed
sid. 263: to melbinghen was grot sterven, där vi finna en vid
denna tid jemförelsevis mindre vanlig form utan dentalen i
slutet); de suke des stervendes döendets sjuka, d. v. s. den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
