Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Neutra på -ande, -ende
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Det återstår nu att i korthet redogöra för våra
iakttagelser rörande bit hörande formers framträdande i svenskt
skriftspråk. Såsom redan är nämndt, har Rydqvist med full rätt
förnekat tillvaron af de hit hörande verbalsubstantiven i den
egentliga fomsvenskan. Emellertid träffas spår af sådana i
vissa skrifter vid slutet af 15:de seklet, som af naturliga skäl
äro särskildt påverkade från tyskan, nämligen i några af de
skråordningar som finnas utgifha af Svenska
Fornskriftsällskapet. Där hafva vi funnit flere direkt efterbildade
gerundii-former med til, nämligen från år 1487: til görende och
vt till giffuende (sid. 80, 81); från år 1499 eller något förut:
komber hiit .... medh skoo titt seliende (sid. 32); från år
1502: endrektelige om lare drengia til sätiende ath tiene eth
aar (sid. 34); från år 1501 (?): til hollende (sid. 157). Äfven
förekomma ett par fall behandlade som substantiv, nämligen
från år 1501: i theris sittiende under deras sittande (d. v. s.
under det år, då de sittia fore brödraschapit; sid. 107),
hvilket uttryck återfinnes sid. 141 (år 1501?); från år 1501(?) i
fheris afflydende (sid. 150). Däremot hafva vi ej funnit några
spår till dylikt i mera rent svenska skrifter från början af 1500:
talet, såsom P. Månssons Stridskonst och Stridslag. I
originalbref uti Gustaf I:s Registratur, I bandet (Stockh.
1861) träffas sid. 117: hans begœrendth, där den rent tyska
formen är påfallande (från år 1523); vidare sid. 158:
hænghiandhe, sœnkiande, qwarterandhe (ehuru vi ej veta om dessa
ord stå i originalbrefvet, hvaraf en del förkommit); sid. 240:
med skijnnande, brennande, röffuande, hvarjämte vi å sid.
288 antecknat ett tiil görende, som vi ej till fullo förstått att
tolka. I VI bandet (år 1529) af samma registratur (Stockh.
1875) hafva vi endast iakttagit ett exempel: med sådane
läsande och slungande (sid. 160; hela bandet utgör 347 sidor
utom bilagor). I Olaus Petris Svenska Krönika skrifven
på 1540: eller 1550:talet (utg. af Klemming, Stockh. 1860)
förekomma, oafsedt det rent tyska ordet wesende (nysv. väsende
jämte väsen, mlågt wesent, nht. wesen), hvilket ej är nomen
actionis till ett svenskt verb, följande exempel på hit hörande
substantiv: lagh som i kempande brukades (s. 50); bådhe
med giffuande och i gen taghande (s. 94); thet bloda
vthgiutandet (s, 311); effter som tå anseendet (= utseendet) war (s.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
