Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Neutra på -ande, -ende
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gerundivum, i fornsvenskan med eller utan ett äfven eljest till
participet ofta fogadt s i slutet (se Bydqv. I 413 f., samt om
s I 415-424). Sålunda har det nysvenska väl till märkandes
sin motsvarighet i det på 1500:talet mycket vanliga är
märkiandes och det i senare fornsvenska förekommande œr
mærkiande det är att märka (i ex. Helige Bernh. Skr. sid. 60),
hvadan man får svårt att afgöra, om s i till märkandes är att
anse såsom en genitivform styrd af till, eller om det är
samma gamla s som i undantagandes och dylika adverbielt
nyttjade presens-particip. Sannolikt kommer man sanningen
närmast, om man antager en samverkan af det gamla svenska
bruket med det lågtyska gerundiet, hvaraf alstrades ett slags
hybridformer. — En annan fråga är, om det gamla nordiska
bruket af presens-participet såsom öfversättning af ett latinskt
gerundium och gerundivum är en helt och hållet själfständig
företeelse i förhållande till andra germanska språk; eller om
icke möjligen redan här förefinnes en inverkan från den dativa
infinitiven eller gerundiet i Englands eller norra Tysklands
munarter; om t. ex. det redan i Isl. Hóm. förekommande þat
es vitanda det bör man veta (Bydqv. I 414) endast är en
direkt öfversättning af lat id est sciendum eller tillika kan vara
påverkadt af ett uttryck i något vestgermanskt språk, ags. þœt
is to witanne (ffris. to witande) el. dyl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
