Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Substantiv på -else
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
snarare än neutr. plur., under det att likväl i det hela det
neutrala könet ännu torde böra anses som det regelrätta. Sådana
fall äro t. ex. i Helige Bernhards “Gudhelikt
lifwärne“ (som af utgifvaren sättes till tiden mellan 1480 och
1500): hällaghare är siälinna samanföghilse (s. 16); hwar
en oren smittilse (s. 79); thera synda forlatilse är iäfwug
och thera fordömilse owis (s. 91); thy är oss dröwilse nyttelik (s.
120); them är thwefald fordömilse och thwefaldt slagh (s. 123);
huru besk thin aminnilse är (s. 187). Alla dessa exempel utom ett
äro sådana som hafva verbet är i singularis; i motsats härtill
förekomma andra med verbet ärw i pluralis, t. ex. hwar ärw
siäf wmgangilse (s. 58); wmskiptelik ärw syndanna rörilse
(s. 61); hälghra manna wmgangilse ärw loflikin (s. 151);
hans frestilse ärw wanmaktogh (s. 181). Då i de senare
exemplen begreppet är afgjordt pluralt, hvilket icke är fallet i
de förra, så kan man icke med bestämdhet säga, om ej i alla
fall neutr. plur. varit åsyftadt äfven i de förra. Ett enda
afgjordt neutr. sing. hafva vi iakttagit, nämligen klokt
undherstandilse (s. 84). Däremot träffas en feminin-form i P.
Månssons Stridskonst sid. 5: faa sigh ther medh ena
œffwerdelika oc hedherlika amynnilse oc frœydh, och i sagan om
Didrik af Bern sid. 47: Weland giorde ena likilse.
I Olaus Petris krönika gäller ännu i hufvudsak
samma förhållande som förut; samma vacklan, samma undvikande
i de flesta fall att bestämdt angifva kön och numerus. Så
ofta afgjord pluralform förefinnes, måste dock könet fattas som
neutralt. Den största skillnaden från fornsvenskan är den, att
de särskilda ändelserna för gen. och dat. plur. äro bortlagda, hvadan
följden blifvit, att orden på -else nu äro alldeles oböjliga (i
den obestämda formen). I afseende på numerus finnes
vacklan äfven hos ordet fängelse, som ännu är och alltid varit
neutrum, t. ex. sitt fängelse (s. 143), itt ewight fängelse (s.
155), men sin fängelse (s. 153, 155), i fängelsen (s. 141 m.
m.), en ewogh fengelse (s. 98 f.). Eljest kunna anföras
sådana fall som thet förrädhelset (s. 239), all thenna förrädelse
(neutr. plur.?); noghor rettilse kunna taghas (s. 16), men en
rettilse (s. 1 m. m.); ther wore so mong förplichtilse giord
(s. 210), men en sådana förplichtilse (s. 278); vidare finnas
som feminina behandlade orden forachtelse (s. 25), begynnelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
