- Project Runeberg -  Tränne tyska ändelser i svenskan /
18

(1878) [MARC] Author: Fredrik August Tamm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Substantiv på -else - 1:o) else = mlågt. else, els

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

(s. 29), förskreckilse (s. 194), bekennilse (s. 152) och kanske
ett eller annat till. I Peder Swarts Krönika synes redan
det nuvarande förhållandet vara i väsentlig mån stadgadt, i det
där förekomma pluralformer på r, om också endast två,
nämligen försmädelser (s. 7), förplichtelser (s. 57, 95, 139).

Vi öfvergå nu till framställningen af dessa ords ursprung.
Att det i svenskan och ännu mer i danskan nu så allmänna
else icke är äkta nordiskt, har Rydqvist redan förmodat, i det
han säger (Sv. Spr. Lagar V 25 f.); “Som ursprungligen
Skandinavisk är denna ändelse misstänkt, och den sparsamma
användningen hos Isländarne, i förening med betydelsen hos vissa
bland just våra äldsta ord med detta skaplynne, framkallar
lätt tanken på ett lån från Ang. Sax. vid kristendomens
införande“. Och om det isländska -elsi säger Vigfusson
(Icelandic-English Dict. s. 495), att det är lånadt. Emellertid kunna
vi icke instämma i den förmodan, att ändeisen kommit från
anglosaxiskan och så tidigt som vid kristendomens införande,
utom möjligen i ett eller annat enstaka fall, såsom t. ex. ordet
rökelse, isl. reykelsi, hvilket motsvarar ags. rêcels, rycéls n. och är
rätt gammalt i norden (såsom Rydqvist anmärker om det
isländska ordet, V 25). Utan tvifvel hafva vi egentligen fått
ändelsen -else, liksom så många andra ordformer, från norra
Tyskland och öfver hufvud långt senare än vid kristendomens
införande. Rydqvist kan icke uppgifva några svenska former
tidigare än omkring 1300; i de forndanska lagarne före 1300
träffas icke häller några sådana.

Det svensk-danska else kommer således egentligen från
lågtyskan; men icke från en enda lågtysk ändelse, utan från
tvänne alldeles särskilda ändelser, båda förekommande i
verbalsubstantiv med åtminstone ursprungligen abstrakt betydelse,
nämligen: l:o) mlågt. -else, -els; 2:o) mlågt. -nisse. Vi skola
behandla hvardera af dessa former för sig.

l:o) else = mlågt else, els.



Ändelsen -else eller -els är i medellågtyskan icke sällsynt.
De därmed bildade orden synas, för så vidt könet kan
bestämmas, alltid vara neutra.Till sin betydelse äro de afgjordt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 12:38:25 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tretyskisv/0022.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free