- Project Runeberg -  Tränne tyska ändelser i svenskan /
20

(1878) [MARC] Author: Fredrik August Tamm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1:o) else = mlågt. else, els

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

myrrelse f. scandalum = fht. marriseli f., marrisal n.; ffris.
wigelsa, wielsa m. = vårt vigsel, fsv. vigsl, isl. vigsla f. I
fornsaxiskan träffas för öfrigt endast orden dôpisli n. döpelse
(af vb. dôpian), herdisli f. förhärdelse (af vb. herdian),
mendislo f. glädje (af vb. mendian). Alla de anförda orden, såväl
de fornsaxiska som de nordiska på -sel (-sl), -sle och -sla visa
sig vara verbala afledningar och med undantag af nht. räthsel
o. s. v. danade af ett på ja afledt verb. Det första i i
ändelsen -isli hör i själfva verket icke egentligen till suffixet, utan
till verbalstammen; i nordiska språken har det enligt en
genomgående lag bortfallit, men röjer sin forna tillvaro genom
i-omljudet på stamvokalen. Endast undantagvis förekomma i
isländskan afledningar af verb utaf annan klass, och då saknas
också omljudet; såsom hlaðsla, uppivaðsla, varzla. I motsats
till de andra språken har gotiskan endast ett möjligen hit
hörande ord med aflednings-i framför det egentliga suffixet, näml.
svartisla (dat. sing.) svärta (men i en annan handskrift står
svartiza), för öfrigt finnas fyra ord på -sl utan vokal, neutra till
könet, nämligen hunsl offer (isl. húsl, ags. hûsel) skohsl ond
ande, svumfsl simställe, dam, preihsl trångmål (det sista nära
motsvarande vårt trängsel, isl. pröngsl, samt nht. drangsal).

För att återgå till medellågtyskan, skola vi anföra några
ord på -else, -els. Sådana äro: afsettelse nisch där saker
inställas (jf. sv. gömsle); blauelse blånad och blodelse eller
blodsel blodvite (vanligen koordinerade i lagstil), till utseendet af
nominalt ursprung, hvilket dock troligen är endast skenbart;
bradelse n. stek; bremelse n. bräm (nht. “verbrämung“);
bruwelse n. brygd; hengelse n. hängande stycke till en
brudklädning (jf. vörhängels hängsmycke hos Dähnert, samt vårt
hängsle och nht. anhängsel); makelse, maksel, gemakels n.
tillverkning (det tillverkade); melelse, melsel n. målning; rivelse n.
rifvet (t. ex. rifvet bröd); schrapelse n. hopskrapadt, krafs o. s. v.

Slutligen hafva vi att meddela sådana svenska ord som
mer eller mindre säkert synas lånade af något vestgermanskt
ord på -else, -els, vare sig egentligen lågtyskt (neder-saxiskt)
eller möjligen hörande till annan munart. Många äro de icke,
men som vi tro tillräckligt många, för att styrka, att
grundlaget till det nordiska -else är att söka i ett vestgermanskt,
företrädesvis lågtyskt, -else, -els. Hit höra följande ord:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 12:38:25 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tretyskisv/0024.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free