Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2:o) else = mlågt. nisse (enisse)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
horinassus, gudjinassus, kalkinassus af verben horinon,
gudjinon (kalkinon förekommer icke); och samma förhållande i
de andra språken framkallade tidigt den föreställningen, att n
hörde till suffixet, så att t. ex. i anglosaxiskan och fornsaxiskan
n alltid följer med utan afseende på om det finnes som
slutljud i stamordet eller icke.
I Skandinaviska norden var denna ändelse alldeles okänd,
hvaremot den i de andra germanska språken varit och är
mycket vanlig. Då de nordiska språken började i starkare mån
röna inflytande från de närmast boende germanska folken,
företrädesvis från nord-tyskarne, tyckas de också icke kunnat
värja sig för de så ytterst vanliga lågtyska orden på -nisse,
-enisse; men dessa omstöptes i norden till form på fsv. -ilsi,
isl. -elsi, hvilken ändelse troligen redan förut fans bruklig i ett
eller annat ofta förekommande ord, såsom t. ex. fsv. rökilsi,
isl. reykelsi, väl äfven (åtminstone hvad Sverige vidkommer)
fsv. döpilsi. Ett sådant utbyte af lågt nisse, enisse mot ilsi
(elsi) torde underlättats däraf, att i själfva medellågtyskan
stundom träffas sammandragna former på -ense i st. f. enisse, t.
ex. gremense jämte gremenisse (sv. grämelse), schippense jämte
schippenisse (sv. skepelse), spokense jämte spokenisse (i
sammansatte, spokense licham egentl. spökelsekropp, vålnad),
lenense n. reclinatorium (såvida icke detta står för <i>lenelse<?/i>);
äfvensom däraf, att i medellågtyskan stundom träffas ord på
-nisse vid sidan af ord på -else, -els af samma stam, t. ex.
deckenisse betäckning jämte deckels (sv. täckelse, se ofvan);
dingenisse, dinknisse överenskommelse, öfverenskommen summa
att betala, jämte dingelse, dingesle i samma betydelse;
lemenisse f. lamhet jämte lemelse, lemesle n.; radnisse n. gåta
jämte radelse, redelse, redesal n.
Man kunde framställa den frågan, om det nordiska elsi,
ilsi bör anses uppkommet ur ett lågtyskt -ense genom rent
fonetisk öfvergång från n till l. Utan att bestrida möjligheten
af en sådan öfvergång, hålla vi den dock ej för sannolik, dels
därföre att -ense i lågtyskan endast är en åtminstone i skrift
jämförelsevis sällan förekommande undantagsform bredvid -nisse,
-enisse, dels därföre att på nordiskt område icke veterligen
finnes något spår af en mellanform med -ns-.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
