Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 18 —
Isoldes konst han pröva fick.
Med läksalvor och balsamsaft
Hon svalkade hans sveda
Och släckte sårets brand.
Fast osannt och slugt
Han sig Tantris kallat,
Av mig dock han kändes
Snart som Tristan,
När jag hans svärd beskådat
Och i eggen sett ett hugg
Som noga fylldes av den flisa,
Jag en gång fann i Morolds huvud —
När mig till hån det sändts —
I banesåret gömd.
Då sjöd av namnlös harm mitt blod.
Vid hans bädd med svärdet lyft jag stod
Att dråpets skuld utjämna
Och egen skymf få hämna.
Ur feberns dvala såg han upp —
Ej på sitt svärd,
Ej på min hand —
Men djupt i mina ögon.
Hans elände
Skar i min själ.
Hans svärd — föll mig ur handen!
Det sår han fått av Morold,
Det slöt jag helt med min läkekonst,
Att hem han måtte lända
Och sin blick ej mer — mot mig vända.
BRANGÄNE.
O under! Var voro mina ögon?
Den man vi båda gåvo vård . . .
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
