Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
rörelsen, av detta krypande på händer och knän.
Han tyckte, att skogen likt ett grönt
förhänge dolde honom för lurande ögon, han
hade en känsla, att en osynlig, skälvande
hand visade honom hemliga, av skogens
fåglar upptrampade spår och stigar, som
rävarna sopat med sina svansar.
I en halvdunkel glänta djupt inne i skogen
hittade han en torr gren, som slutade i en
knöl och lämpade sig till krycka åt honom.
Flyktingen stödde sig på den och grubblade
länge, vem som hade förbarmat sig över
honom: den allsmäktige Guden eller den
miskundsamma skogen själv. Men i andanom
ryckte han på axlarna åt deras
barmhärtighet. Ur sin innersta själ, som sargad och
hudflängd i det mordiska tumultet ingenting
mera begärde, varken av Gud eller skogen,
förbannade han deras medlidande och
föraktade den nåd som bevisats honom. Men
plötsligt började hågkomster stiga inom
honom: han såg vallar av lik, ruinhögar,
fasorna vid Malagoszcz och sitt slagna folk. Då
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
