Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XVII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
267
Fru Rudecki avlägsnade sig, glad att
äntligen vara kvitt den farlige gästen, Stefan,
som hjälpt till att lyfta upp kofferten, gick
också. Salomea var ensam kvar. Hon
stirrade ut i natten, som hade uppslukat vagnen.
I hennes hjärta var det stilla.
Ett gåtfullt omkast i hennes känslor kom
henne att med en viss tillfredsställelse börja
tänka på pengarna, som furstinnan hade
skänkt henne. Tanken på dem övade som ett
slags tryck på själen, kvävde sinnesrörelsen.
Det ögonblick hon trott att hon ej skulle
överleva, avresans ögonblick, hade knappt väckt
några känslor alls inom henne. Ängsligt
prövande lät hon sina tankar stanna vid det ena
efter det andra: det tomma rummet, buren
med kanariefågeln, fruktan för Dominik,
och med häpnad märkte hon, att varje känsla
inom henne var som bortdomnad.
Medvetandet att det fanns så mycket pengar i
huset beredde henne en vidrig lättnad . .. Om
fadern hade levat, så han skulle ha glatt sig!
Ty det var ju ärligt förvärvat allt detta, ge-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
