Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första samlingen - Monarkmötet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MONARKMÖTET
Men folket runtomkring tyckte, att kungen talade så
vackert, att de fick tårar i ögonen, och rätt som det var, var
det en, som gav sig till att ropa hurra.
Med detsamma tog de upp ropet över hela Kils station,
och nu viftade de åt honom med hattar och näsdukar, och
nu sjöng de, och nu kom de med blommor, för se, nu var de
inte rädda för honom mer, nu hade han värmt dem. Nu fick
han allt det, som de inte hade kommit sig för med att ge
honom, när de först såg honom.
Men medan kungen av Sverige blev hyllad och firad,
stod kejsarn av Portugallien alldeles stilla en stund och
såg på med stora ögon. Sedan smög han sig så stilla och tyst
bort genom folkhopen.
Inte för att han kände sig på minsta sätt missbelåten
med att han hade fått göra bekantskap med en riktig kung,
men det kunde inte hjälpas, att han såg bra fattig och liten
och avsigkommen ut, när han gav sig i väg hem till
Svartsjösocknen.
11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
