Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första samlingen - Bortbytingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
TROLL OCH MÄNNISKOR
BORTBYTINGEN.
Det var en trollkäring, som kom gående genom skogen
med ungen hängande i en näverkont, som hon bar på
ryggen. Ungen var stor och ful med hår som borst, sylvassa
tänder och klo på lillfingret, men trollkäringen tyckte
förstås, att det inte kunde finnas ett vackrare barn.
Om en stund kom hon till ett ställe, där skogen glesnade
en smula. Det var en väg, som gick fram där, gropig
och slipprig av trädrötter, och på vägen kom en bonde och
hans hustru ridande.
I detsamma som trollkäringen fick syn på dem, ville hon
smyga sig tillbaka in i skogen för att inte bli sedd av
människorna, men så märkte hon, att bondhustrun höll ett barn
på armen, och då ändrade hon tankar. "Jag vill allt se om
människobarnet kan vara likaså vackert som mitt", tänkte
hon och kröp ihop bakom en stor hasselbuske, som stod
tätt invid vägkanten.
Men när de ridande for förbi henne, sträckte hon sig så
långt fram i sin iver, att hästarna fick syn på det stora,
svarta trollhuvudet. De stegrade sig och satte av i fullt sken.
Både bonden och hans hustru höll på att bli kastade ur
sadeln. De gav till ett rop i förskräckelsen, sen böjde de
sig framåt för att fatta tag i tyglarna, och i nästa ögonblick
var de försvunna.
Trollkäringen grinade till av förargelse, för hon hade
knappast hunnit kasta en blick på människobarnet. Men
strax därpå blev hon helt belåten igen. Där låg ju barnet
på marken mittframför hennes fötter.
Det hade fallit ur moderns armar, då hästarna stegrade
sig, men till all lycka hade det störtat ner i en hög torra
löv och var alldeles oskadat. Det skrek högt av skrämsel
över fallet, men när trollkäringen lutade sig över det, blev
12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
