Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första samlingen - Tjänsteanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TROLL OCH MÄNNISKOR
När han tyckte, att han hade arbetat sig tillräckligt djupt
ner i jorden, tog han ett par nävar mull och fyllde med
den sina tröjfickor. Hur mycket mull som behövdes för en
duglig spirrtus, kunde han inte rätt veta, men han tänkte,
att två fickor fulla skulle förslå.
Hela tiden var han bara road av sitt företag och kände
ingen rädsla. Hans tankar sysslade med Krus Erik. Vad skulle
han ta sig till månne, sedan han hade fått en spirrtus att
befalla över?
Alldeles tyst och stilla var det omkring honom. Det var
nästan försmädligt, att han alls inte såg eller hörde något
sådant, som folk brukar se och höra på kyrkogårdar, så att
han hade haft några äventyr att skryta med, när han kom
tillbaka till mästarn.
Han skrapade ner den uppkastade mullen i hålet och lade
grästorvan till rätta. Han gjorde detta långsamt, för att
det skulle ta litet tid. Krus Erik skulle inte tro, att han hade
gjort sig någon brådska.
Mittunder arbetet höll han inne och blev alldeles stilla.
Det var inte något spöke, som hade skrämt honom, bara
en liten underlig tanke.
Det tycktes honom med ens, att han var bra dum, som
gjorde sig så mycket besvär för att skaffa en spirrtus åt
Krus Erik. Varför behöll han den inte själv? Han var i
lika stort behov av den som mästarn.
I en glimt såg han framför sig en liten grå stuga med
ett enda rum, som var hans hem, en lång, sorgsen,
dödssjuk man, som var hans far, en utsliten, avmagrad kvinna,
som var hans mor. Visst, visst behövde han en spirrtus
bättre än någon annan.
Det föll ett blad från ett träd, just som han hade detta
i tankarna. Det prasslade till, då det for förbi hans huvud,
och han reste sig med stor hast.
Han såg sig omkring med förvildade blickar. Hade det
hänt något, medan han hade stått lutad över graven? Höll
de döda på att vakna? Det viskade bestämt från grav till
grav. Det skymtade något vitt inne i den svarta skuggan
62
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
