Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första samlingen - Två spådomar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TROLL OCH MÄNNISKOR
mörkt. De har helt nyss blivit fullövade. Jag har inte hunnit
vänj a mig vid det gröna dunklet, som brukar råda under
dem. Plötsligt, då jag från ljuset vid trädgårdsgränsen
vänder om in i skuggan, kommer ett par rim mig på tungan.
Det är så mörkt under lindarna,
så ängsligt stilla i vindarna.
Vad nu då? Vad är detta? Där står jag och kan knappt
andas av överraskning. Detta är ju rim. Detta är ju vers.
Kan jag sätta ihop vers?
Jag är femton år, och jag har läst alla de poesiböcker,
som finns där hemma: Tegnér, Runeberg, Fru Lenngren,
Stagnelius, Vitalis, Bellman, Wallin, Dahlgren, men det
har aldrig fallit mig in, alt jag själv skulle kunna skriva
vers. Att skriva vers, det var något högt och heligt. Det var
en gåva, som bara tillkom mänsklighetens utvalda.
Men nu har jag i alla fall satt ihop ett par rimmade rader.
Jag upprepar dem gång på gång. Jag utsäger dem högt för
mig själv. Jag småsjunger dem. Jag försöker dock inte att
foga till några fler rader. Jag är alldeles för häpen över
det, som har hänt mig.
Föreställ er, att ni har vuxit upp som en fattig
tiggarunge och någon helt plötsligt kommer och säger till er, att
ni är ett kungabarn!
Föreställ er, att ni hade varit blind och helt oväntat blivit
seende, att ni hade varit utfattig och helt hastigt blivit rik,
att ni hade varit utstött och vänlös och helt oförmodat mött
en stor, varm kärlek! Föreställ er vad ni vill av stor, oväntad
lycka, och ni ska ändå inte kunna tänka er en större än
den, som jag känner i den stunden.
Jag kan rimma, jag kan sätta ihop vers. Jag har samma
gåva som Tegnér, Runeberg, Wallin. Jag ska bli som en
av dem.
Jag har alltid ämnat skriva romaner och teaterstycken.
Men detta är alls inte så märkvärdigt som att skriva vers.
Det är bara roligt och nöjsamt, men vers, det är det höga.
Det är det ärofulla. Det är det underbaraste av allt.
138
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
