Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra samlingen - I emigrationsfrågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I EMIGRATIONSFRÄGAN
gift att försvara det, så kunde fienden få bukt med oss,
när han behagade.
Och den ene var ivrigare än den andre att få uttala sin
åsikt, men så blev det tyst på en gång. Det var prosten, som
hade rört på sig. Han hade inte sagt något förut, och nu
väntade de, att han skulle säga sin mening.
För se, prosten var sådan, att han som oftast hade en
mening för sig, som gick tvärtemot alla andras, och hur
rätt man kunde tycka att man hade, så var man aldrig säker
på att han inte skulle säga ett par ord, som alldeles vände
upp och ner på ens allra fastaste åsikter. Och när det nu
såg ut, som om prosten skulle yttra sig, så blev de genast
litet oroliga, både handelsmännerna och bönderna och
sågverksägarn från Hyllinge och länsmannen och
stations-inspektorn vid den smalspåriga banan.
Men prosten sade inte ett ord, utan satt tyst som förut,
och då blev de alltmer ivriga och säkra på sig. För de var
ju ändå i själ och hjärta alldeles vissa om att i det här
fallet skulle inte prosten kunna göra några invändningar,
utan härvidlag fick han lov att ge dem medhåll. För att
utvandringen var till skada för landet, det måtte väl vara
obestridligt.
Och så började de på att tala om alla de goda huvuden,
som gick förlorade för Sverige, och om all den
företagsamhet, som nu skulle komma ett annat land till godo.
Och några talade om alla dem, som gick under. Det fanns
väl en och annan, som hade framgång där ute, men alla
de, som kom till korta i nöd och eländighet, fick man aldrig
höra talas om.
Och några sade, att det gick väl an med dem, som reste,
om de bara hade det vettet att inte skicka hem dessa
fotografier, där de var klädda i både siden och sammet, för det
var just de fotografierna, som gjorde folk här hemma
sjuka av längtan efter att få försöka sin lycka där ute, de
också.
Och det var några, som talade om hur skadligt och
onyttigt det var för människor från det här landet att
resa till Amerika. Det såg man ju, när de kom hem på
249
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
