Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra samlingen - Till minnet - Albert Theodor Gellerstedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ALBERT THEODOR GELLERSTEDT
Lars Gellerstedt och hans hustru föddes den 6 oktober 1836
en son, som fick namnet Albert Theodor. Och Säterbo
församling ligger ju i Västmanland, om den än sträcker sig
ner emot Sörmland. Hur som helst, så får vi väl härvidlag
ge kyrkboken orätt och Gellerstedt rätt. Han var en
gränsbo, härstammade från trakten öster om Hjälmaren, där tre
landskapsgränser sammanstöter, och det är detta, som har
vållat förvirringen. I den stora svenska trädgård, som heter
Sörmland, var han uppsprungen. Den har väl knappast
fostrat en son, som burit mer tydlig prägel av den jordmån,
som alstrat honom.
Om man låter Gellerstedt få rätt i detta, att han är ett
Sörmlandsbarn, måste man i stället ta emot ett par andra
uppgifter, som han lämnar om sina första år, med mer
varsamhet. Det är väl inte alldeles att ta efter orden, när
han förklarar, att han var född på en vassrugge, och liknar
sig vid Moses, därför att han har tillbringat sina tidigaste
dagar på vattnet. Det är visserligen sant, att de hade god
tillgång på vatten där borta i Hjälmartrakterna, men hans
fädernehem var i alla fall ett rött timmerhus med vita
knutar och luckor och stod stadigt på en kulle ovanför den
gamla kanalen, som alltsedan Gustav Vasas tid har
förmedlat förbindelsen mellan Hjälmaren och Arbogaån.
Det var inte något stort hus, som han växte upp i. Det
hade ett väldigt kök, och det fick man sätta värde på,
eftersom alla de sysslor, som mor jämt stökade med, krävde
sitt utrymme, men det var också beklagligt, därför att de
andra rummen på nedre botten, förmaket, salen och hans
eget, i stället hade blivit alltför små. Lyckligtvis var de
inte heller många, som bodde där, inga fler än far och mor
och han, så att de behövde inte stort svängrum, allra helst
som det rådde sämja och frid i det stilla hemmet.
Båda föräldrarna var ena riktiga arbetsmyror, och det
var inte att tänka på att sonen skulle undslippa att ta sin
andel av möda och ansträngning. Han var inte gammal,
när han blev skickad att hämta hem korna från betet eller
när han lärde sig att tröska med slaga på logen. Det var
inte bara på lek utan för att göra riktig nytta, som han
22. — Lagerlöf, Troll och människor. 33Y
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
