Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
851»
gosses som stoll nere vid
stranden. Kungen frågade,
hvarifrån han var, men det saile
gossen att han icke visste;
ieke heller visste han huru han
kommit dit, men han bad sä
innerligt vackert om att fa tjenst
på kungsgärden; fanns der
ingenting annat utt göra lör
honom, kunde ban bära ved och
vatten at kokerskan, sade ban;
och det fick ban också lof till.
Då Lill-Haus kom upp på
kungsgården, säg ban att allt
der uppe var beklädt med svart,
utvändigt och invändigt, både
väggar och tak; ban frågade
dä köksjungfrun hvad det
skulle betyda.
— Jo, det skall jag nog
såga dig, svarade köksjungfrun,
kungens dotter bar för lang tid
sedan blifvit bort lofvad åt t re
troll och nästa thorsdagsqväll
skall det ena komina och
hämta henne. Riddar liöd har nog
sagt, att ban är i stånd att
frälsa henne, men Gud vet om
han kan göra det; och da kan
du väl förstå, att här skall
vara sorg och bedröfvelse.
Då nu thorsdagsqvällen kom,
ledde riddar Röd prinsessan
ned till stranden — ty der
skulle hon möta trollet — och sen
skulle han då blifva dernere
och hjelpa henne; men ban
gjorde minsann icke trollet stor
skada; må ni tro; ty aldrig
förr hade prinsessan satt. sig
ned pä strandbrädden, innan
riddar Röd kröp uppe i ett
stort träd, som stod der, och
gömde sig sa godt han kunde
mellan grenarne. Prinsessan
gret och had så hjertligt, att
han icke skulle gä ifrån henne;
men riddar Röd brydde sig
icke om det., ban.
— Det är bättre att. en
mister lifvet ån två, sade riddar
Röd.
Emellertid bad Lill-IIans
köksjungfrun så vackert om lof
att gå ned till stranden litet.
— Ah, hvad skall du der
då? sade köksjungfrun, du har
ingenting der att göra.
— Ah jo, kära snälla du,
låt mig få gå, sade Lill-Iians,
jag ville sä gerna dit ned och
roa mig litet med de andra
barnen, jng också.
— Ja, ja, gå då, sade
köks-jungfrun, men låt mig se, att
du icke blir der längre ån till
dess (jvällsgrytan skall hängas
pa oeli steken skall sättas på
spettet; — tag sedan med dig
en duktig börda ved hit till
köket igen!
Ja, det lofvade Lill-IIans
och sprang ned till stranden.
Med detsamma ban kom dit
der konungadottren satt, kom
trollet farande, sä att det
susade och brusade om det; det.
var sa stort och tjockt, så det
var förfärligt, och fem
hufvuden hade det.
— Elil! skrek trollet.
— Eld tillbaka! sade
Lill-1 bins.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
