Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ê?0
Om Râdstufvu- och Kämnärs-Rätter.
Dessa Domstolars indragning i de mindre Städer har flera
gånger varit ställd i fråga, samt att lägga Lagskipningen i Städerna
under Lands-Rätternas jurisdiktion, så att endast det ekonomiska skulle
tillhöra Borgmästarne och Magistraterna. Dä man måste medgifva,
att i hela Staden ofta ej finnes mer än 2:ne litterata personer,
nem-ligen Presten och Borgmästaren, och den sednare icke heller alltid ;
sä kan man lätt föreställa sig, huru Rådmännen i en sådan St»d
skola vara beskaffade, och hvilka domar man bör kunna vänta sig
af hofslagtre, repslagare, krukmakare och dylika, som ingenting lärt
utom deras handtverk. Organisationen af sådana Domstolar är i
sanning att göra narr af Lagskipningen. Man må icke anföra exemplet
af Härads- och Lagmans-Rätter, der Nämden består af Bönder; ty
Nämden är rätteligen ej i annat fall deltagande i domen, än då hela
Näm/len är ense; men i Kämnärs- och Rådstufvu-Rätter är
förhållandet helt annorlunda. Der äger hvar Ledamot sin egen gällande röst,
och der kunna blott någre få handtverkare utgöra pluralité’. Man
förmodar väl, att en skicklig Borgmästare bör äga det inflytande, att
hans mening blir gällande; men inflytande bör icke äga rum vid ea
Domstol, och den, som icke känner grunderna för den mening han
yttrar, bör icke få yttra någon. Hvarföre skulle icke, liksom vid
Härads-Rätt, domslutet endast kunna utgöras af Borgmästaren,
undantagande i de fall, då alla Ledamöterne voro ense?
STOCKHOLM, Tryckt hos Carl Dblén.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
