Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
a97
att bevaknlficen fullgör sin skyldighet och under det att visitationen
■förrättas, kan omöjligt« lägga något tvång på handel och rörelse.
Det är likväl deona nöd fal Is-fras, som i tid och otid nyttjas af alla
dem, hvilka, i hopp att kunna undansnilla Sjötullen och att fritt
få lurendräga, söka alla möjliga invändningar, för att mota
Landtulls afgiftens åter-införande. Egna intresset öppnar också munnen på
alla dem, hvilka äga en betydlig produktion att afsätta, och som
förut betalt en betydlig afgift, men under tullfriheten fått kasta en
del af sin egen tunga pä oskyldiga, som åga ingenting att afyttra.
Att Nationens allmänna röst (såsom Beredningen yttrar sig)
förklarat Landtullen stridande mot den allmänna och enskilta hushåll!*■
ningens fördelar, är en tanke, som Beredningen har svårt att bevisa ;
ty den är ej sann, och den innehåller derjemte den förmätna, men
indirekta, förebråelse, att Konungen hade framställt en proposition,
som vore stridande mot Nationens allmänna önskan. Tänkesätten,
som i Örebro nu torde, åtminstone till en del, vara stridande mot
hvad Beredningen yttrat, borde kunna upplysa Beredningen, att NaJ
tionens allmänna röst alldeles icke öfverensstämmer med
Beredningens tanka, så snart vi äro ense, hvad med ordet allmänna bör förstås.
Ganska rigtigt uttrycker sig Beredningen, att afgiften vid
Landtullen icke rätteligen fortjente namn af konsumtion ; men att den
deremot icke allenast förtjenar namn af, utan ock i sjelfva verket är en
konsum ti ons-afgift, det lärer Beredningen ha lika så svårt att
vederlägga, som att bevisa sin sats: att Landtullen icke svarade trifft det
ändamål, som med en sådan beskattning åsyftas. Att Landtullen icke
träffar mängden af förbrukare, utan knappt ta af Nationen, kan väl
vara möjligt; men det är också rättvist; ty första utgiften bOr icke
träffa andra an dem, som hafva något att sälja; och detta bevisar
än mer origtigheten af nuvarande ersättnings-princip för Landtnlien,
der alla, ehvad de hafva att sälja eller icke, måste deltaga i
ersält-qings-summan. Lika origtigt Är också Bereduingcns yttrande, att af->
giften faller tyngst på de inom Staden boende perminge- töntagandé
Embetsmän och förhyrde arbetare. Landtulls-afgiften faller icke tungt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
