Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
557
ectså friheten: di blir man vankelmodig, och dä minskas hoppet alt
uppehålla och förbättra; utan alt hoppas, minskas intresset,
ledsnaden intager alla sinnen; håglösheten motar industrien; lättjan föder
lasterna; dä bjir det personligen nyttigt att vara okunnig ocb
kan-s lolös ; men då är också Samfundsbandet upplöst. Fäderneslandet blir
ett tomt namn: de kallsinnige kloke insvepa sig i ett overksamt lugn;
de ädelsinnade fly, om ett friare la,nd är til] på jorden, och för de
öfriga är det likgillligt, under hvad himmel de träia. Ett sådant folk
är antingen förtryckare eller förtryckt: uti intetdera fallet varaktigt j
men i begge händelserna’ lika djuriskt och lika osällt
Det är sant, Mylords, att så länge man kan bevara tryckfrihet
ten, är icke friheten i våda; men så länge man ännu inom en Corps
af Lagstiftande Makten kan sälta tryckfrihetens nytta i tvifvelsmål,
så länge är ej heller friheten fridlyst for anfall; ty jag kan icke
skilja tryckfri hel en från upplysningen, och icke upplysningen från
friheten. Detta företag är en snara, utlagd af en förborgad arbiträr
regerings-sjuka ; men det är elt fåfängt försök, alt vilja inbilla
Engelska Folket, att tankefriheten icke är en allmän rättighet. Engelska
Nationen vet nog, att samma rält nalurén gifvit den mäktige, alt
lefva, äga, tiinka och yltra sig, samma rätt har hon också gifvit den
svage; och att, då ingenting kan förbjudas den mäklige, ar det just
till skydd för den svages‘rätt, som Samhällen blifvit stiftade; samt
alt den, som bortskänker friheten att ytlra sig öfver (Ten Väldiges
förelag, Ijetager sig sjelf både möjligheten atl utmärka dem, som
kränka personliga och egendoms-rätten, och möjligheten alt mota
oeb afslyra deoi. Tryckfrihetens inskränkning är således icke Folkets
tanke: den kommer ej heller från Konungen. Våje Jfegeriter anse
numera för en lafgjord sak, alt de böra vara redskap lör yår frihet!
Det är aldrig en Konungs nytta, och, borde aldrig vära hans nöje,
alt regera öfver ett okunnigt folk; ty der har enskillas ärelystnad
lika godt.spel som Monarkens: der fattas hvarken Jesuiter eller
Ra-vaillarker, äfven emot en mild Henri! ÏV; men der fältas allmäni
begrepp» skicklighet ogh åhåga att understödja Regentens nyttiga af-.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
