Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- 5. Dr. Yngvar Nielsen: Kampen om Trondhjem 1657—1660
- Grænsereguleringen af 1658
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hvad Peder Wibe paa denne Maade havde ønsket, blev ikke
indvilget. Frederik III negtede at indgaa paa at fritage ham for det
ham tiltænkte Hverv. I et Brev til Erik Krag skrev Peder Wibe den
25de Mai fra Trondhjem, at han havde faaet Meddelelse om, at Kongen
ikke vilde fritage ham for den Kommission om Grænserne, hvorved
han dog bemærkede, at det ikke havde været hans Mening at blive
helt fritagen for enhver Deltagelse i dette Arbeide, „mens allenest at
forskaanes for at ride op paa de høieste Fjeld og Klipper“, da han
var „tung og over 60 Aar.“
Saa maatte da Grænsereguleringen omsider gaa for sig, skjønt
rigtignok Peder Wibe gjorde Alt, som stod i hans Magt for at
procedere sig bort fra Bestemmelserne i Fredstraktaten. Lorentz Creutz var
den svenske Kommissær, der havde at føre disse Forhandlinger.
Mellem dem kjæmpedes en haard Kamp. Enhver søgte at fremføre de
Grunde, som talte for hans Opfatning. Peder Wibe hævdede, at
Romsdalen var et fra Trondhjem adskilt, særeget Len. Lorentz Creutz
paastod, at det maatte være at regne som en underordnet Del af
Trondhjems Len.
Herom gav Lorentz Creutz en udførlig Fremstilling i en Skrivelse
til Carl Gustaf af 15de Mai, i hvilken han udbad sig nærmere
Instruktioner.[1] Indtil disse kunde ankomme, foresatte han sig at ordne
[1] Denne Skrivelse er den første i Rækken af de Breve til Carl X Gustaf
fra Creutz’s Haand, som ere trykte i Handlingar rörande Skandinaviens
historia, XXX, S. 156—224, og som i sin Helhed ere en af de værdifuldeste
Kilder for Trøndelagens Historie i 1658. De i det Følgende anførte
Svarskrivelser fra Kongen findes i den svenske Rigsregistratur (S. 49, Note 1). Creutz’s Brev
af 15de Mai er desuden i latinsk Oversættelse (udtogsvis) aftrykt mellem Bilagene,
S. 110 flg. til Gunde Rosenkrans’s bekjendte Skrift, Tela Suecici aranei &c.
Gjennem Hr. Rigsarchivar C. T. Odhners Velvillie har jeg erholdt Afskrift af to
hidtil utrykte Skrivelser fra Creutz til Carl Gustaf. Den første af disse aftrykkes
her — ligesom den anden i en senere Note — for Fuldstændigheds Skyld:
Stormechtige Konungh,
Allernådigste Herre.
Edhers Kongl. Mayestet monde iagh effter min skyldigheet och devoir i
Vnderdånigheet med sidste Post om åthskillige ährender notificera, sedan hwilket
inthet synnerligen remerqvabelt förelupit ähr, allenast detta att mitt schrifftelige
swar opå dhe Danske Commissariernes öfwergifne skähl, hvar med dhe förmeena
Rombsdahlen icke skola kunna Edhers Kongl. Mayestett effter sidstslutne
fredzfördragh öfwerlefreras, dhem inskickat ähr, hwilka bägge Edhers Konungzlige
Mayestet in Originali här bijfogat öfwersändes: Huru wijdha dhe nu häruthinnan
beqwäma sigh, skall Edhers Konungzlige Mayestet vthi all ödmiukheet forderligest
notificeras: Doch förmodar man icke annat än att mine skähl ju något godt lähra
uthrätta. Edhers Konungzlige Mayestetz Double ähr i går till migh ankommit,
angående Soldaternes vthnämbningh och sedan affärdande, hwarom mitt sidste och
något förmälte. Och såsom iagh här inge andre Rullar kan bekomma än dhe som
ähre 3 eller 4 åhr gamble, vthaf hwilka man slätt ingen vnderrättelsse hafwer,
vthan föregifwes att Generalen Jören Bielcke skall hafwa dhem med sigh hedan
fördt (det iagh icke synnerligen trowärdigt håller) hafwer iagh omsidher detta
medlet optänckt, nembl. låtit afgå befallningar till alla Fougdtarne, att dhe skulle
gifwa mig en wiss förteckningh opå dhe knechter som vthaf hwardheras fögdterij
hafwa sidst warit vthi Jempteland, hwilket ochsså vthaf dhem ähr begynt wordet,
men vthi Inderöens fögdterij hafwa sigh någre Soldater tillsamman roterat medh
någre vthaf Böndernas tillskyndan, vndsagdt fougdten att dher han dheres nampn
antecknade, skulle dhe wijsa honom någet annat, ingalunda williandes låta sigh
schrifwa, vthan sagdt at dhe inthet mehra hafwa lust at tiena; hwarföre Fougdten
har måst stå op ifrån Tingsbordet, och medh oförrättad såk gå dhedan: Hwar
vthaf dhem androm är ett förargeligit Exempel gifwit, och befahrar man att dhe
detta effterföllia: Ähr altsså för migh mycket beswärligit att giöra något
härvthinnan; Ey heller kan man grijpa till andre tienlige medell, efftersåsom dhe 6
Compagnier Soldater, som iagh med migh hijt hadhe, inthet starkare ähre än 480
man gemene och vnderofficerare (dher vtaf nu 60 ähre sjuke wordne) medh hwilka
man som nogest här i Staden kan besättia alla Poster: Dhe Ryttare som effter
Edhers Konungzlige Mayestets nådige befallningh ähre hijtkombne, ähre ey heller
fleere än vngefehr till 50 Man: Ingen Ammunition ähr ännu kommen ey heller
står dhen här till att bekomma, vthan måste vtrijkes förschrijfwas; så att iagh
med twångh inthet stoort seer migh hoos detta folcket vthrätta kunna, vthan
måste vthi alt wahrligen och fogeligen gå med dhem till wärka: Dhessförvthan
är dhenne Landzorthens enhällelige anhållande genom åthskillige dheras
Supplicationer och vthskickade, att dhe måtte förskonas med vthschrifningen, tillbiudendes
sig willia bewijsa Edhers Konungzlige Maytt: all trooheet, hörsamheet och lydno,
godwilligen vthgiöra så ordinarie som Extraordinarie Pålagor, och dhessforvthan
lösa sig ifrån knechtetiensten med Penningar som drägeligast wore och Edhers
Konungzlige Mayestett worde dhem påläggiandes. Dhe officerare som Edhers
Kongl Mayestet hafwer hijt beordrat, ähr ingen ännu af dhem ankommen, så att
iagh före dheras ankompst något synnerligit med Soldaterne icke begynna kan.
Edhers Konungzlige Mayestet vnderlåter iagh och vnderdåhnligen icke, Edhers
Kongl. M.ttz här i Gvarnizonen warande Soldaters tillståndh ödmiukeligen
föredraga, att emedan såsom dhe mycket ynckeligen klädde ähre, så att man icke
vthan medyncken seer opå dheras nakenheet, ähr fördhenskuld till Edhers
Konungzlige Mayestet min vnderdånige förfrågan, om icke Edhers Konungzlige Mayestet
allernådigst behagade effterlåta till att vthtaga här något klädhe åt dhem: Såsom
och att Edhers Konungzlige Mayestet nådigst behagade låta anbefahla det Kongl.
Krijgs- och Cammar Collegium, att giöra någon anordningh, vthaf hwad medell
dhe sine Månads Löhningar hafwa skola: För May och Junij Månadher hafwer
iagh låtet af fougdterne opbähre medell till dheras oppehälle. Här ähre ochså
någre Dansche Ryttare som anbiuda sigh vthi Edhers Konungzlige Mayestets tienst,
hwilka iagh inthet vthan vnderdånigh förfrågan hoos Edhers Konungzlige Mayestet
fördristar migh att antaga, ödmiukeligst fördhenskull will hafwa Edhers Konungzlige
Mayestets nådige swar afwachtat, om iagh dhem wärfwa skall, vthaf hwadh medell
wärfwepenningerna skole tagas, och huru mycket Edhers Konungzlige Mayestet
består hwar Ryttare; I medler tijdh hafwer iagh låtit qwartera dhem vth på
landet. Ryttemestaren Johan Hülsthorst som vthi Preutzen hafwer begådt drååp opå
Ryttemestaren Christopher Eppingh, och Salverat sig medh flychten till Danmark,
dher antagit tienst och blifwit här i Norrige brukat, anhåller hoos Edhers
Konungzlige Mayestet på det vnderdånigste om Perdon, och tillbiuder sig med sitt
Compagnie vthi Edhers Konungzlige Mayestets tienst inställa, dher Edhers Konungzlige
Mayestet allernådigst behagade bestå Ryttarne någre wärfpenningar. — — — —
Trundhem den
12 Junij 1658. | Edhers Konungzlige Mayestets
vnderdånige Trooplichtige och
ödmiucke tienare
Lorentz Creutz |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 04:21:36 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/trond97f/0415.html
