Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Dr. Yngvar Nielsen: Kampen om Trondhjem 1657—1660 - Eilerik Visborgs Seier i Værdalen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
uthskickade Ryttare blefne slagne, hwar medh I hafwe bewist Oss en slett och
ringa tienst.“</i>
Men dette var ikke nok for Kongens Vrede. Han maatte endnu
have mere Udløb for sine harmfulde Følelser over den uheldige
Udgang paa Undsætningsforsøget, og han tilføiede derfor en Efterskrift,
der lyder saaledes:
P. S. S. R. M.tis
Eder ordre hafwer warit att gåå till Trundheimb och icke tillbaka
för än som I hade wist hafft fångar och kundskap, att omöyeligit wore
att igenomkomma, ty att respectera bönder är ett enfalldigt stycke; them
hade I så weel till footh som till häst medh edere Ryttare skolat attaquerat
och yppat (ɔ: öpnat?) eder wägen, och är icke nytt, att Ryttare uti sådane
fall wehl stijga till footh, helst hade thet tå iche kunnat gått an, wore tå
tijdh nogh att retirera eder, ty eder hade först bordt att sökia att
effectuera eder ordre, och måste I weeta att thet folcketz conservation som uti
Trondheimb är, är mig så högt angelägen, och mera att considerera att
försvara them än som Wij hade lidit någon breck uppå edre underhafwande
Ryttare; ty tillstår eder icke att explicera och föllia order effter edert
gode tycke.“
Med den lynende Harme, der lyser gjennem disse Linier, har Carl
Gustaf deri i Grunden tegnet sig selv. Han var den raa, kraftfulde
Despot, med den store Feltherres Begavelse, for hvem enhver Modgang
af denne Art kom uventet og derfor vakte hans personlige
Vredesudbrud. Det var nu Drakenberg, der skulde føle denne Harme. Kongen
forstod, at Trondhjem var ham fravristet, og dette blev ogsaa forstaaet
i Norge. Statholderen skrev senere om den svenske Afdelings Nederlag:
„Var den kommen til Trondhjem, vilde ilde afløbet.“ Eilerik Visborg
blev nogen Tid efter, til Belønning for sit tapre Forhold, udnævnt til
Oberstlieutenant, og i 1687 blev der tilstaaet ham Fritagelse for en
Krigsstyr. Som saa mange andre er han bleven glemt i Historien.
Men det er en Pligt at opfriske hans Navn og ved hans Side at nævne
Sogningernes Fører, Kaptein Povel Bjerk.
Mindre glimrende, men derfor ikke mindre besværlig var deres
senere Tjeneste paa Grænsevagten. Vinteren blev haard det Aar, og
der var mange Syge. Til dem og Vagterne maatte der anskaffes fransk
Brændevin. Men Sogningerne likte ikke dette Liv, og naar vi senere
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
