Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ryssland på tröskeln till det 20:de seklet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
adeln uteslutande såsom leverantör af tjänstemän, hvilket den
af ålder varit, men alldeles icke såsom en korporation,
ansvarig för sina medlemmar. Klart är att kejsaren alltså i denna
sak blifvit grundligen bedragen. Han hade ej kunnat
medvetet förklara i manifestet något, som stod i uppenbar strid
med fakta. Man hade ingifvit honom detta, och han hade
trott därpå.
I aristokratisk anda ombildades äfven de kommunala
representationerna. Enligt Alexander II:s reglemente samlades
till de enskilda jordägarnes valmöten personer af olika stånd,
och detta var fullkomligt ändamålsenligt, ty här voro
intressena gemensamma. I praktiken hade adeln i flertalet fall vid
dessa valmöten en betydlig öfvervikt; men såsom den icke
skilde sig från de andra genom några särskilda privilegier, så
framkallade anförda omständighet intet missnöje, utan bidrog
att närma stånden inbördes. I kraft af sin faktiska
öfverlägsenhet ställde sig adeln helt naturligt i spetsen för dem.
Nu blef denna fullt ändamålsenliga organisation förstörd och
det åter utan ringaste anledning. Alla enskilda jordägare,
som ej tillhörde adeln, blefvo afskilda från densamma och
sammankommo till särskilda valmöten samt fingo välja endast
ett mycket begränsadt antal representanter. Där hvarest ett
närmande i de gemensamma intressenas namn hade erfordrats,
där infördes split. Adeln vann alldeles ingenting därpå, men
mot densamma uppväcktes de öfriga ståndens missnöje, i det
dessa kände sig åsidosatta.
Ännu sämre gick det med böndernas representation. Den
blef icke blott betydligt inskränkt, utan öfverlämnades därtill
åt guvernörerna rätt att bland af bönderna valda kandidater
utse deras representanter efter sitt godtfinnande. Inom
representationen förlorade dessa bonderepresentanter allt oberoende,
ty jämte dem deltogo i förhandlingarna distriktscheferna, som
kunde bötfälla enhvar af dem eller arrestera dem efter eget
godtycke utan att ansvara därför inför någon. Distriktscheferna
blefvo sålunda herrar öfver böndernas röster, och därmed alltså
öfver en betydande del af besluten. Man kan säga att detta
utgjorde en fullkomlig karrikatyr af kommunal representation,
hvilken ännu fullbordades därigenom, att dessa i skenbart
aristokratisk anda ombildade institutioner blefvo ställda under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
