- Project Runeberg -  Sverige under partitidhvarfvet, från år 1718 till år 1809 /
9

(1879) [MARC] Author: Rudolf Tengberg, Simon J. Boëthius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Riksdagen 1719. — Det nya statsskicket. — Domen öfver Görtz.

Ulrik* Eleonoras irfsrltt. — Klassindelningens upphlfvande, den 24 jan. 1712. — Grindlagarna. —
Of riga ärenden. — tiörti’ afrättning, den 20 febr. 1719.

Ständerna hade blifvit sammankallade till den 20 januari 1719. Tiden
dessförinnan gick icke gagnlös förbi för partierna. Ulrika Eleonora utnämde
flere nya riksråd, och flere af Karl XII:s inrättningar upphäfdes. En
kommission tillsattes för att döma Görtz. Det aristokratiska partiet, som redan
under Karls regering skrifvit en ny regeringsform, sammanträdde å nyo för
att granska sitt förslag. Då det samma ej erkände någon arfsrätt till tronen*
ansåg det rådets och krigshärens uttalanden ogiltiga, och denna uppfattning:
vann genast adelns bifall så mycket lättare, som drottningen till
landtmar-skalk utsett Per Ribbing, om hvilkens planer hon sannolikt var okunnig.
Äfven bland prester och borgare gjorde sig en likartad uppfattning hastigt
gällande.

Med bestörtning erfor ändtligen Ulrika Eleonora först vid tiden för
riksdagens böljande dessa för henne ofattliga åsigter. Hon sammankallade den
21 januari rådet och bad rådsherrarne »säga rent ut, hvad de härom visste och
huru de voro sinnade». Rådet var nu manstarkare och modigare än vid
sammanträdet den 6 december; nästan enhälligt förklarade det, att hon icke egde
någon arfsrätt, men att vid ett stundande val ingen annan än hon kunde
komma i fråga. Landtmarskalken, som tillkallades, förklarade sig ense med
rådet, och slutligen måste drottningen gifva vika. I ett bref till ständerna
förklarade hon sig vara öfvertygad om, att »ingen arfsrätt hvarken för henne
eller någon annan fans till Sveriges krona», men att hon ej var »obenägen
vid den tröttsamma regementsbördan att framhärda» och att hon särskildt
hade »osmak för den så kallade suveräneteten eller det oinskränkta
konungsliga enväldet». Preste- och borgarstånden hade vid sammanträden samma dag
underkänt arfsrätten. Den 23 januari samlades alla fyra stånden på
riddarhussalen, då de genom öppet beslut valde Ulrika Eleonora till drottning
med arfsrätt för hennes manliga efterkommande. Den 17 mars blef hon
derefter i Upsala domkyrka krönt, den sista regent hvars kröning derstädes^
försiggått.

Valet hade skett under förbehåll, att drottningen skulle underskri fva.
den nya regeringsform som ständerna skulle uppsätta. Men innan detta
arbete hann börja, utbröt på riddarhuset en strid, hvars utgång i framtiden
medförde ödesdigra följder. Indelningen i tre klasser, hvardera med en
sam-fåld röst, ansågs numera, sedan reduktionen jemnat den ekonomiska ställningen
inom adeln, vara olämplig; antalet var derjemte oproportionerligt: de båda
första klasserna omfattade ej fullt 200, den tredje deremot öfver 1 500 ätter.
Då adeln samlat sig den 24 januari för att klassvis tillsätta utskott för
regeringsformens uppsättande, afbröts sjelfva valförrättningen af ett larm från
tredje klassen, som fordrade klassindelningens upphäfvande. Tvisten blef
så allvarsam, att adeln delade sig på skilda rum. Landtmarskalken gick
medlande emellan partierna, men tredje klassen dref till sist sin vilja igenom*

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:22:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/trsh5/0021.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free