- Project Runeberg -  Sverige under partitidhvarfvet, från år 1718 till år 1809 /
12

(1879) [MARC] Author: Rudolf Tengberg, Simon J. Boëthius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

kets eller ständernas meniug än allmän riksdag omtalas ej i 1719 års
regeringsform, och genom denna lag öfverlemnades sålunda rätten att representera
det svenska folket, hvilken hittills äfven kunnat utöfvas af landskaps- och
utskottsmöten, odelad åt riksdagen. Tiden för riksdags hällande, som fornt
varit beroende af konungens behag, fastställes nu till hvart tredje år, dock så
att riksdag äfven oftare kunde af regeringen sammankallas. Adeln väljer sjelf

sin landt marskalk,
och de fyra ståndens
talmän utse
bondeståndets sekreterare.
Ständerna ega hela
lagstiftningsrätten,
och om kunglig
majestät oundgängligen
behöfver utfärda nya
stadgar mellan
riksdagarna, skola dessa
10. Riksdaler 1719. underställas kom-

mande riksdag for

att få kraft af gällande lag. Endast for grundlagsförändringar synes man
hafva tänkt sig, att äfven regentens samtycke skulle vara erforderligt, då
det nämligen i drottningens försäkring heter, att hon skulle styra riket i
enlighet med regeringsformen, sådan den nu var författad eller med de
förändringar, som ständerna framdeles med henne deri kunde företaga.
Krigsgärder och andra bevillningar, tullar och utskrifningar få ej påläggas utan

ständernas bifall, och ständerna bestämma
äfven öfver myntets skrot och korn. Om
ständernas samtycke till anfallskrig och till
konungens utrikes resor samt om deras
tillsyn öfver de kungliga barnens
uppfostran är förut nämdt. Underhandlingar
om fred, stillestånd och förbund
öfver-ll. öre kopparmynt 1719. lemnas väl åt konung och råd, emedan

»riksens ständer icke alltid finnas, när
sådant tillfälle det erfordrar, vara här tillstädes församlade», men vid följande
riksdag skulle de dock alltid derom erhålla underrättelse.

Enhälligt hade folkviljan i alla samhällets kretsar yrkat på enväldets
upphäfvande, och detta hade nu för visso skett. I dess ställe hade man
erhållit ett statsskick, enligt hvilket rådet regerade efter votering och högsta
myndigheten i samhället tillhörde riksdagen. I väsentlig mån var den nya
författningen ett verk af det redan före konungens död färdigbildade
aristokratiska partiet, hvilket genast tog handlingens tråd i sin hand och sökte
forma det nya efter sitt sinne. Dock lyckades partiet ingalunda fullständigt
genomföra sina planer. Till ett ur den på riddarhuset herskande högadeln

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:22:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/trsh5/0024.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free