Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
omedelbara forbindelsen mellafi regeringen oeh kollegierna, hvilken redan af
Karl XI försvagats, upplöstes nn fullständigt genom föreskriften, att till
presidenter i dessa embetsverk för framtiden personer utom rädet skulle utses.
Endast for kansliet göres häruti ett undantag. Den fördelning i verkliga
rege-ringsexpeditioner, som genom Karl XII:s kansliordning skett med afseende p;i
detta embetsverk, hade nämligen äfven efter konungens död, ehuru med vissa
jemkningar, bibehållits. Åt statssekreterarne, hvilka stodo i spetsen för de
expeditioner, som nu jemte revisionsexpeditionen utgjorde dess underafdelningar
— utrikes-, krigs- och inrikesexpeditionerna — var föredragningen af
rege-ringsärendena anförtrodd, och af den betydelse kansliet härigenom erhöll följde
med nödvändighet, att dess president
måste vara medlem af regeringen.
Uttryckligt stadgas nu, att med
ärendenas afgörande med råds råde alltid
menas omröstning, men i stället
undantagas från behandling i
rådkammaren vissa frågor, öfver hvilka
konungen i sitt kabinett, endast
biträdd af tvenne riksråd, tillerkännes
full beslutande rätt. Af denna natur
voro sådana mål rörande enskilda
personer, som icke höra till riks
vardande ärenden eller till
justitierevi-sionen, enskilda angelägenheter, öfver
hvilka ’kollegierna eller andra
vederbörande insändt betänkande, dock sa,
att, om konungen vill frångå
betänkandet, saken bör afgöras med råds
33. Konung Fredrik I råde, samt slutligen, om konungen sä
(1076-1751). önskar, tillsättande af lägre tjenster,
till hvilka vederbörande myndigheter upprättat förslag. Med afseende på
utnämnandet af högre embetsmän från och med öfverstar och deras civila och
ecklesiastika vederlikar göres deremot en väsentlig inskränkning i konungens
makt. Dylika frågor hänvisas såsom förut till rådkammaren, men ehuru äfven nu
såsom allmän regel stadgas, att dervid votering ej skall förekomma, upphäfves
dock betydelsen häraf genom en följande föreskrift, som ålägger rådet att skrida
till votering, om konungens utnämning befinnes stridande mot »Sveriges lag,
regeringsformen och andra redliga undersåtars välfärd och förtjenst». Endast
vid utnämnandet af riksråd inom det af ständerna upprättade förslaget skulle
ej alls någon votering få förekomma.
Äfven ständernas rättigheter blefvo nu närmare bestämda. Med
afseende på tiden för deras ordinarie sammanträden angifves i den nya
regeringsformen ej blott året, utan äfven månaden — hvart tredje år i januari.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
