Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Riksdagens arbeten pågingo efter konungens val ännu öfver tre och en
half månader. Under tiden blef Fredrik krönt den 3 maj, i Stockholm. Dagen
förut underskrefs den nya regeringsformen. Huru djupt rådets värdighet numera
var nedsatt, visar den Qinstandigheteu, att det icke ens fick sig meddelad
regeringsformen, innan den samma blef stadfäst. Man hade lofvat sända den till
rådsherrarne, men efter nära fem timmars fåfäng väntan måste de med
förtrytelse skiljas åt och fingo nöja sig med en maktlös protest till protokollet.
Det var ett mäktigt och tilltagset adelsparti, som drifvit igenom de nya
inskränkningarna i konungens makt, och om äfven adeln vid den nya
regeringsformens utarbetande måst i några punkter, såsom i fråga om vilkoren for
nya privilegiers utfärdande, rätta sig efter de ofrälse ståndens mening, sa visade
dock behandlingen af andra frågor, hvilket traditionelt öfvermod fans hos
adeln och huru lätt lagliga former
kunde trotsas. Så t. ex. insattes
i regeringsformen inskränkningen
med afseende på konungens rätt
att utdela adelskap, oaktadt
borgarståndet genomdrifvit dess
förkastande, och de protester, som med
anledning deraf framstäldes i de
ofrälse stånden, blefvo fruktlösa.
Ett dylikt ti 11 vägagående kunde
ej annat än öka oviljan mellan adeln
och de ofrälse stånden. Ett
brän-bart ämne till*split fans dessutom
redan i frågan om de 1719 utfärdade
adliga privilegierna. I dessa
hade adeln erhållit uteslutande rätt
35. Konung Fredrik J:s sigill. till alla högre samt företrädesrätt
till alla mindre tjenster, forum
pri-vilegiatum inför hofrätt i vigtigare mål samt uteslutande rätt att besitta
frälse-gods, så att frälsejorden för adeln ej kunde förminskas, men väl den högre
privilegierade frälsejorden förökas; adlig man fick ej gifta sig med ofrälse
qvinna, vid äfventyr att barnen förlorade adelskapet och arfsrätt till faderns
jord, och om adlig qvinna gifte sig med ofrälse man, förbröte hon sitt
jordagods; adelsman skulle ega rätt att aga sina bönder och tjenare, och en
gårdsrätt skulle med snaraste utfärdas; adelsman egde jus patronatus i den
församling, der han egde sätesgård, och så vidare.
Oaktadt den protest, som af prester och borgare vid föregående riksdag
inlemnades mot dessa privilegier, hade de dock mellan riksdagarna blifvit
tillämpade, och ofrälse personer som köpt frälsegods hade dervid till och
med blifvit drifna från sin egendom. När riksdagen åter samlades 1720,
bragtes frågan å nyo å bane. På Horns förslag utsåg adeln ett utskott, som
jemte deputerade från de tre öfriga stånden skulle granska och jemka adels-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
