Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Och dock utmärktes han ännu ej af den viljelösa slöhet, hvari han sedermera
allt mer nedsjönk under de tretio år han bar konunganamnet. Född den 17 (28)
april 1676 i Kassel stod han ännu i sin mannaålders fulla kraft. Före sin
au-komst till Sverige hade han med utmärkelse deltagit i det spanska
successions-kriget; under sin gemåls regering hade han visat flere prof på raskhet och
handlingskraft, och han egde ett hurtigt och behagligt väsen som förvärfvat honom
manga vänner. Det är derfor sannolikt, att, ehuru han ej gjorde några
svårigheter att godkänna de nya inskränkningar i konungamakten, hvilka
upp-stäldes såsom vilkor för hans tronbestigning, han dock dervid hoppades att
snart blifva i tillfälle att bemäktiga sig den myndighet, som af gammalt
ansågs tillhöra en svensk konung. Den rådande oenigheten mellan stånden
kunde också gifva någon utsigt till, att en dylik plan skulle lyckas, men
der-till hade dock fordrats en man af
andra sedliga egenskaper än dem,
hvaraf Fredrik af Hessen äfven vid
denna period af sin lefnad var i
besittning. Redan före sin
tronbestigning hade hans ingripande i
händelserna ej alltid varit klokt
och betänksamt, och temligen snart
framträdde detta fel ännu mera
tydligt. Hans beteende vid de
ryska fredsunderhandlingarna,
sär-skildt vid Campredons beskickning,
kan ingalunda fritagas från ett
berättigadt klander. Det lade grund
till ett misstroende och en ovilja
som ytterligare tillväxte, då man
började finna, att konungen for att
utvidga sin makt och motarbeta
den hatade medtäflaren Ka:l
Fredrik ej drog i betänkande att
använda äfven oärliga och smutsiga medel. Ett sådant, som mycket bidrog till
att nedsätta aktningen för konungen, var rättegången mot öfverste Stobée.
Denne, som var en af Karl Fredriks få tillgifna anhängare, hade under
1720 års riksdag sökt skaffa hertigen titel af kunglig höghet samt utsigter
till tronföljden, och detta hade ådragit honom onåd hos konungen och
drottningen. Efter riksdagens slut framstäldes mot honom flere vanärande
beskyllningar, och en formlig rättegång väcktes hvilken slutade dermed, att Stobée
med fullt skäl frikändes och de falska angifvame strängt straffades. Den
smutsiga förföljelsen i förening med den omständigheten, att flere vitnen
mot den anklagade befunnos vara köpta, väckte en allmän och rättmätig
harm, och de ingalunda osannolika misstankarna, att förföljelsen utgått från
hofvet, vunno en ökad näring genom det deltagande, som både konungen och
48. Loreus Kristofer Stobée
(1070-1700).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
