Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
söknings- och rättegångsbalkarna. Någon konungsbalk ansåg kommissionen
ej böra ingå, då denna var af statsrattslig natur, under det att hela
lagverket för öfrigt endast omfattade privaträtten. Dermed ansåg kommissionen
sitt arbete vara afslutadt. Emellertid begärde ständerna i riksdagsbeslutet,
att lagen skulle å nyo genomses och en konungsbalk tillfogas, och i följd
häraf sammankallades 1724 en granskningskommission (hufvudsakligen samma
medlemmar som i den förra) med Cronhjelm som ordförande. Under detta
nya arbete sammandrogos alla brottmålsbalkama till en enda
missgemings-balk, hvarjemte lagen å nyo i sin helhet genomgicks. Någon konungsbalk
blef emellertid icke utarbetad. Den ansågs vara ersatt af de nya
grundlagarna, liksom 1686 års kyrkolag hade ersatt landskapslagarnas gamla
kyrko-balkar.
Vid 1731 års riksdag börjades ständernas granskning af lagförslaget,
hvilket balkvis utgafs från trycket under åren 1730—1734 och således bragtes
till allmän kännedom. Det beslöts, ehuru ej utan motstånd från preste- och
borgarståndens
sida, att det
samma skulle
företagas i
gemensamma sammanträden af alla
fyra stånden ä
riddarliuset
under landtmar-skalkens ordförandeskap. Nu
genomgingos
under 12
sammankomster från den 3 mars till den 26 maj giftermåls-, ärfda-, jorda-,
bygninga-och missgerningsbalkarna. Vid riksdagen 1734 genomgingos på samma sätt
under 17 sammankomster från den 11 juli till den 23 oktober straff-,
utsök-nings-, haudels- och rättegångsbalkarna jemte de vid förra riksdagen till
lagkommissionen återremitterade punkterna. Med sist nämda dag var
gransk-ningsarbetet afslutadt. Det var naturligt, att det samma under denna korta
tid ej kunde blifva särdeles vidlyftigt och genomgripande. Den, som egnade
den nya lagen den omsorgsfullaste granskningen, var juristen Peter
Abra-hamsson, hvilken genom sin upplaga af lands- och stadslagen (1702) och
sitt mästerliga arbete »Landslagen med anmärkningar» (1726) gjort sig
ryktbar och 1727 vunnit adelsdiplom. Denne uppsatte utförliga anmärkningar
öfver förslaget, hvilka inlemnades till adeln. Borgarståndet företog äfven for
sin del en förberedande granskning af handelsbalken. Jonas
Vulfveu-stjerna, som inkallades i kommissionen 1724, föredrog lagen inför ständerna
och besvarade de anmärkningar, som vid de allmänna sammanträdena
fram-stäldes. i
Minnespenning öfver riddarhuset i Stockholm, slagen år 1731.
aConsiliis atque armis (Genom r&dslag och vapen).»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
