Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stämningen i landet bearbetades genom ströskrifter, som stalde
regeringens utrikespolitik i en förhatlig dager. Regeringen sökte väl bemöta dem
genom officiela handlingars offentliggörande, men man läste som vanligt
ifrigare fortalet än forsvaret. Till och med konungens förhållande till fröken
Taube bragtes i dylika skrifter till närmare offentlighet — af samma personer,,
som förut varit dess ifriga befordrare. Afven penningar användes i rikt
mått af det franska partiet för att skaffa anhängare. Sålunda förbereddes
riksdagen.
Ständerna sammanträdde den 13 maj 1738. Till landtmarskalk
valdes Karl Gustaf Tessin. Hos adeln egde det nya partiet afgjord öfvervigt,
inoni de öfriga stånden var det ännu vid riksdagens början underlägset.
Partiagitationen kom snart i full gång.
Klubbar höllos, och främmande
makters penningar blefvo en begärlig
vara på den inhemska politiska
marknaden. Både Englaud och Frankrike
visade sig i detta fall särdeles
frikostiga. Under det att en och annan,
t. ex. bondeståndets talman Olof
Håkansson, opartiskt tog penningar
från båda hållen, ingingo köpmännen
Plomgren och Kierman formlig
öfver-enskommelse med det franska
sändebudet att mot en bestämd
penningsumma skaffa Frankrike röstpluralitet
i borgarståndet, och de lyckades
verkligen infria sin förbindelse. Fattiga
adelsmän erhöllo bidrag till sitt
underhåll vid riksdagen. Presterne
visade sig minst tillgängliga för mutor.
Den starka söndringen fick ett
yttre uttryck genom partinarau. Det berättas att konung Fredrik, i
förargelsen öfver Horns och hans vänners ringa förmåga att genomdrifva sina planer,
en gång kallat dem nattmössor. Spenamnet kom snart till bröderne
Gyllenborgs kännedom, utspriddes af dem och blef snart allmänt kändt. Det
ansågs karakterisera deras försigtighet och omanliga uppträdande mot
Ryssland. Det franska partiet, som ju representerade det käcka uppträdandet
mot denna makt, antog namnet hattar. Hatten var frihetens sinnebild. Så
uppkommo de för hela den återstående frihetstiden så betydelsefulla
partinamnen hattar och mössor. De blefvo under denna riksdag allmänna
och bidrogo i sin mån att öka splittringen och låta den skarpare framträda.
Redan blotta användandet af partinamn har nämligen städse visat sig
ega ej obetydlig kraft vid bildande och bibehållaude af ett parti. Här hade
de en ännu större betydelse, ty genom dem gafs ett uttryck för den stäm-
65. Louis XV, konung af Frankrike
(1710- 1774).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
