Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ning, hvilken väl kraftigast bidrog till att störta ned det gamla partiet fran
statsrodret och lyfta det nya upp på dess plats, nämligen hatet mot Ryssland
och traktan efter att återvinna de länder, som Sverige förlorat till denna
makt. Med en oerhörd styrka verkade dessa känslor på massan af folket, som
oaktadt det närvarandes vanmakt hade svårt att glömma sin förgångna
storhet, och de delades äfven i mer eller mindre grad af statsmännen. Till och
med Horn hade visat sig ingalunda vara främmande derfor, ehuru de hos
honom alltid underordnades statsklokhetens fordringar. Denna hans
försigtig-het stämplades emellertid af det oroliga svenska lynnet såsom ofosterländsk
och ledande till ett nesligt beroende af Ryssland. På de män som hyllade
en sådan politik var namnet »nattmössor» i motpartiets ögon synnerligen
lämpligt. Detta skymde bort den
sanningen, att motpartiet villigt iklädde
sig ett vida nesligare beroende under
det öfvermodiga Frankrike, som
endast ville begagna Sverige till en
docka för sina egna planer.
Hattame kunna dock icke
beskyllas för bristande
fosterlandskärlek, och det vore orätt att i de
franska penningar de mottogo se den
egentliga driffjädern i deras politik.
De voro för dem medlet, icke målet.
Längre fram blef förhållandet
visserligen annorlunda.
Valen till sekreta utskottet
blefvo i adelu ett afgjordt nederlag
för Horns parti; äfven bland
borgarståndets medlemmar funnos flere
anhängare af det franska partiet;
att presteståndets medlemmar stodo
på regeringens sida, blef i följd häraf af föga betydelse.
Sekreta utskottet blef nu hattpartiets starka fäste, från hvilket det
stora anfallet utgick. Med hänsynslös djerfhet tog det makten från både
regeringen och ständerna. Svaghet splittrade den förras kraft; hos de senare
egde det ett afgjordt stöd i adeln.
Först tog utskottet hela utrikespolitiken i sin hand. För att visa sia
iillgifvenhet för Frankrike och dess då varande premierminister, kardinal
Fleury, tvang det rådet att afsätta en tjensteman i kansliet, Johan
Arcken-holtz, hvilken i en skrift fält några hånfulla yttranden om Fleury, samt
förklarade af egen maktfullkomlighet, att han ej utan Fleurys förbön vidare
skulle få användas i rikets tjenst.
Utskottets utrikespolitik betecknades af det ena äfventyrliga steget efter
det andra. Planerna om ett förbund med Turkiet, som nu befann sig i krig
66. Malkolm Sinclair
(1691-1789).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
