Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med finname behandlades af de ryska myndigheterna, och oaktadt bland dem ett
starkt missnöje var radande med anledning af de olyckor, som de maktegande
i Sverige dragit öfver deras hembygd, hoppades man dock, att ett svenskt
försök att återtaga landet skulle framkalla en allmän folkresning, och då den
ryska ockupationsanneen i början af året 1743 ej uppgick till mer än 5 000
man, syntes ett dylikt företag ej alldeles sakna utsigt till framgång. De
stridskrafter man kunde uppställa voro dock långt ifrån tillräckliga, och
dessutom förlamades rustningarna genom den sjelfsvåldets och olydnadens anda,
som statsskickets brist på en stark regeringsmakt var egnad att framkalla.
En mängd adliga officerare hvilka infunnit sig vid riksdagen qvarstannade
der, oaktadt regeringen befalt dem afgå till sina regementen, och funno hos
adeln understöd för sitt trots; allmogen i åtskilliga landskap vägrade att låta
sina soldater uttåga, förrän de brottsliga generalerne blifvit straffade, och
äfven trupperna visade sig gensträfviga. Emellertid lyckades öfverste Mareks
von Wurtemberg i mars 1743 med 1 000 man återtaga Åland. Kort derefter
riktade generalmajor Freidenfelt, hvilken under vintern med framgång
kämpat mot ryssarne i norra Finland, ett nytt anfall mot denna trakt, men
drunknade bland drifisen på Qvarken, och vid samma tid inträffade till sjös
händelser, som förmådde den svenska regeringen att uppgifva sina anfallsplaner.
Den stora svenska flottan under amiral von Utfall hade nämligen
kommit för sent för att hindra 21 ryska galerer under Keith att utlöpa i
Östersjön. Falkengren, som med den svenska skärgårdsflottan angrep dem vid
Korpo ström, blef tvingad att draga sig undan till Åland, den 20 maj, och
då von Utfall den 7 juni lät locka sig att lemna Hangö udde för att förfölja
den stora ryska flottan, lyckades Lacy med ytterligare 48 ryska galerer att
smyga sig ut ur Finska viken och förena sig med Keith. I stället for att gå
anfallsvis tillväga måste man sålunda i Sverige vara betänkt på att skydda
sina kuster från samma olyckor hvaraf de 1719 blifvit hemsökta.
Härmed var dock ej landets olycksmått bräddadt, ty nu förenade sig
med den yttre faran äfven inbördes krig.
Ehuru allmogens obenägenhet för det rådande samhällsskicket under de
nära 20 år, som nu förflutit sedan 1723 års riksdag, ej kommit till något
utbrott, var den dock ej utplånad, och då de olyckliga följderna af hattarnes
krigspolitik började tynga landet, upplågade missnöjet med större häftighet
än någonsin. Yäl lyckades bönderne vid denna riksdag tilltvinga sig plats i
sekreta utskottet, men detta försonade dem dock ej med den »herreregering»,
hvari de sågo orsaken till rikets olyckor, och med önskningarna om den
danske kronprinsens val forbundo de äfven tanken på en förändring af
statsskicket i monarkisk riktning. De beskickningar, hvilka, såsom ofvan är
om-taladt, afsändes från landsorterna till Stockholm, voro ej de enda uttrycken för
den jäsande oron. Nu liksom fordom på de stora bondupprorens tid såg man
helsingarnfe träda i underhandling med dalkarlarne, och äfven bland bönderne
vid riksdagen funnos de, som ej ryggade tillbaka för tanken på våldsamma
medel. I synnerhet var jäsningen stark i Dalarna; dalregementet ha^e
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
