Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Frankrikes literatur, samt egde en ovanlig förmåga att vinna de personer, hvil«
kas vänskap syntes henne värd att eftersträfva. Men hon var tillika stolt,
hersklysten och ränkfull, och öfver sin lättledde och i begåfning vida underlägsne
gemål förvärfvade hon snart ett oinskränkt välde, som hon dock vedergälik
med en öm makas tillgifvenhet. Med sin naturs hela liflighet kastade hon sig
genast in i partistriderna, på hvilka hon också kom att utöfva ett ej ringa
inflytande. Till en början hade Adolf Fredrik betraktat sig såsom Ryssland:
skyddling samt närmast anslutit sig till mössorna, som ansågos minst
fiendt-liga mot detta land samt dessutom först bestämt sig för hans val. Lovis
Ulrikas hela skaplynne drog henne deremot till de mera lifliga och lysandt
hattame och i främsta rummet till den mest lysande af dem alla — Tessin
hvilken också å sin sida egnade henne den lifligaste beundran. Hans grefvinw
blef hennes öfverhofmästarinna, ocl
sjelf utnämdes han till öfverstemar
skalk vid det unga hofvet, i hvan
själfulla och glada umgängeslif hai
blef en ifrig deltagare. Följden a
dessa förhållanden blef snart, at
äfven Adolf Fredrik drogs öfver til
hattar ne, hvilka dessutom i den si
kallade principalatsfrågan vid
denna tid funno ett medel att ingifvs
honom misstro mot deras motparti
Under de oroliga dagarna före dal
karlarnes intåg i Stockholm had<
nämligen en köpman derstädes vii
namn Springer uppträdt med dei
läran, att med rikets ständer ej me
nades de valda riksdagsmännen, utal
hela det väljande folket, och att dd
senare såsom »principaler» egde at
ställa de förra till ansvar, samt
enlighet härmed förmått Stockholms borgerskap att afsätta Plomgren fråi
hans riksdagsmannaskap. Mössorna, som gerna skulle sett, att Plomgren
såsom ifrig hatt blifvit aflägsnad, gillade läran om principalernes ratt, roei
borgarståndet lyckades dock skydda sin ståndsbröder. Sjelfva hufvudfrågai
blef emellertid ej vid denna riksdag afgjord, men efter dess slut uppstw
mellan Springer och Plomgren en rättegång som bragte saken inför regerin
gen. Dennas flertal ogillade Springers läror, men Åkerhjelm uppträdde
rådet öppet till deras försvar, och då principalatsläran ansågs farlig för de
af så många ogillade tronföljarvalet, ådrogo sig mössorna, såsom hvars främst*
man Åkerhjelm med skäl betraktades, skenet af att ej vilja upprätthålla dei
nya tronföljden.
Adolf Fredriks vänskap för hattarne fann emellertid ej behag för kej
80. Lovisa Ulrika sfisom Aurora.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
