Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hängåfvo sig också fritt åt sin gamla förföljelselusta mot politiska motståndare.
Så blef Springer, som biträdt von Korff vid dennes röstvärfningar, nu
anklagad for sin principalatslära, fängslad och stäld för en inom sekreta utskottet
nedsatt kommission. På ett lömskt sätt aflockades honom några bekännelser,
som gåfvo sekreta utskottet anledning att åt kommissionen uppdraga den mest
godtyckliga makt, hvarjemte det till stånden ingaf ett protokollsutdrag, som
öfver hattarnes motståndare i allmänhet kastade misstanken om förrädiska
stämplingar. Springer sjelf dömdes till döden, men benådades af sekreta
utskottet med lifstids fängelse1. En fabrikör Hedman, som äfven varit von
Korffs agent, anklagades inför hofrätten, af hvilken han dock efter riksdagens
slut frikändes, och en skotte vid namn Blackwell, som till koiiung
Fredrik framstält några förslag, hvilka
»tycktes» åsyfta en ändring i
tronföljden, drogs inför en kanslirätt
under Tessins ordförandeskap,
underkastades upprepade gånger tortyr
samt afrättades.
Nu ansågo hattarne äfven tiden
inne att genomföra sina afsigter med
afseende på den utrikes politiken,
och den 18 (29) maj 1747 slöt man
förbund med Preussen samt den 26
maj (6 juni) med Frankrike.
Ehuru hattarne sålunda lyckats
åter bringa rikets politiska »system»
in i de gamla hjulspåren, ansågo de
sig dock ej betryggade, så länge
Aker-hjelm ännu qvarstod i rådet. Den
25 maj öppnades anfallet mot den
fruktansvärde motståndaren och till
utgångspunkt derfor togs i främsta
rummet hans votum angående principalatsfrågan. Till en början försvarade han
sig oförskräckt, men ehuru presterne och böndeme ville skydda honom, fann
han dock till sist rådligast att anhålla om sitt afsked. Det blef honom äfven
beviljadt (december 1747), hvarefter statssekreteraren von Seth i hans ställe
inträdde i rådet. Åkerhjelm dog först år 1768, men deltog efter sitt fall ej
vidare i det politiska lifvet. Tessin, som redan för ett år sedan af sekreta
utskottet utsetts till kanslipresident, men hittills undanbedt sig förtroendet,
förebärande att ryska regeringen, för hvars hat han i synnerhet var utsatt,
skulle allt för mycket retas genom hans utnämning, mottog nu uppdraget, då
Akerhjelms afgång lemnat honom friare händer. Dessutom anförtroddes åt
honom guvernörskapet öfver prins Gustaf.
87. Klas Ekeblad (den yngre)
(1708-1771).
1 Han lyckades sedermera fly och kom efter åtskilliga irrfärder till England, der han
för-värfvade ett stort anseende och dog vid hög ålder.
Sveriges historia. V. _ 8
"
/Googk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
