Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gingo nu i vinterqvarter vid Weichsel, och under dessa förhållanden fans
for den svenska hären ej någon annan utväg än att återvända till svenska
Pommern.
Lika stor som riksrådens glädje öfver krigshärens djerfva framryckande
hade varit, lika stor blef deras harm vid underrättelserna om återtåget, och
Hamilton fick med anledning häraf från Höpken mottaga skrifvelser af så
sårande innehåll, att han genast anhöll om sitt afsked, hvarefter öfverbefälet
den 22 december öfvergick till Lantingshausen.
Till en böljan hade hären fattat posto längs svenska Pommerns gränsr
föga oroad af generallöjtnant Manteuffel, som Wedell låtit följa
svenskarne, under det att lian sjelf på konung Friedrichs befallning aftågade
till Sachsen. Men vid samma tid som Hamilton nedlade befälet ankom
general Dohna med nya trupper. Denne lyckades från Mecklenburg intränga i
svenska Pommern, och då Lantingshausen, hvilkens hela styrka nu ej utgjorde
mer än omkring 14000 man, under
det fienden räknade 18000 krigare,
härigenom utsattes för faran att
af-skäras från Stralsund, måste han
skyndsamt draga sig undan till
denna plats. 2 600 man, hvilka höllo de
eröfrade preussiska städerna Anklam
och Demmin besatta, blefvo dock
härvid nödgade till en ofördelaktig
dagtingan.
Nu böljade åter en tid af stort betryck både för hären och regeringen. Väl
inskränkte sig preussarne äfven denna gång till en blockad af Stralsund, men
brist och sjukdomar anstälde under denna liksom under föregående vinter
svårare häijningar än fiendens vapen. För regeringen ökades svårigheterna
ännu mer än förut, derigenom att Frankrike, utmattadt af kriget, ej ordentligt
betalade det utlofvade penningunderstödet. Nya lån upptogos väl, och banken
fick som vanligt komma till hjelp, men förlägenheten var dock så stor, att
Höpken för att på något sätt kunna ursäkta, att den svenska hären i
Tyskland ej uppgick till det för dragsmässiga antalet, låtsade ingå på Frankrikes
forslag, att svenska trupper skulle få deltaga i ett angrepp mot England.
Då hattrådet kunde tillåta sig något dylikt mot sjelfva Frankrike, var det
naturligt, att det i sitt förhållande till Ryssland ännu mindre kände sig bundet
af några betänkligheter. Det färska vapenkamratskapet hade ej förmått
utplåna det gamla misstroendet mot denna makt, och då kejsarinnan Elisabet
i november 1758 föreslog, att svenska och ryska trupper skulle gemensamt
angripa Stettin, ansåg sig den svenska regeringen ej kunna afvisa en
underhandling härom, men var från början besluten att låta den misslyckas.
I sjelfva verket hade de maktegande i Stockholm nu uppgifvit hoppet
om, att något af vigt vidare skulle kunna uträttas i kriget. I stället för de
oupphörliga eggelser till djerfva företag, som de föregående befålhafvarne
125. Tio thaler i guld 1759.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
