Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fått mottaga af regeringen, erhöll Lantingshausen vid vårens ankomst 1759
En befallning att förblifva overksam, och då preussarne strax derpå genom
En rysk härs framryckande tvungos att åter upphäfva Stralsunds blockad,
med-gaf väl regeringen, att Lantingshausen skulle få försöka sin lycka med ett
nytt fälttåg, men sände ej några penningar, och först under sommarn erhölls
så mycken förstärkning från Sverige, att hären åter räknade 20000 man.
Att något under så ogynsamma förhållanden blef uträftadt, är värdt
allt erkännande och gör i synnerhet Lantingshausen heder. Genom att
pant-förskrifva sin enskilda förmögenhet — för andra gången under detta krig —
skaffade han medel till härens utrustande och blef på detta sätt i stånd att
i augusti 1759 öppna fälttåget. Såsom dettas egentliga mål hade han
upp-stält eröfringen af Stettin, hvilket företag han ansåg mera fruktbringande för
Sverige än de temligen planlösa marscher djupt in i fiendens land, som under
•det föregående fälttåget egt rum. I främsta rummet gälde det härvid att
blifva herre öfver den kringliggande nejden, och medan han sjelf med
hufvud-styrkan fattade posto i Pasewalk i preussiska Pommern, lät han Fersen med
omkring 4000 man angripa Usedom och Wollin. Dessa öar, hvilka 1757
blifvit eröfrade af svenskarne, hade sedermera återtagits af fienden och
skyddades nu ej blott af en temligen stark truppstyrka, utan äfven af en liten
fiotta, som kommendanten i Stettin låtit utrusta. Men äfven Fersen egde
till sitt förfogande en sådan, bestående af 14 fartyg, och på dessa öfvergick
han den 18 augusti till Usedom som hastigt eröfrades. Den 10 september
kom det vid Stettinerhaff till en sjöstrid, hvaruti svenskarne, anförda af general
Carpelan samt sjöofficeren kapten Rutensparre, lyckades bemäktiga sig
samtliga de fiendtliga fartygen utom trenne. Omedelbart derefter öfvergick
Fersen till Wollin; besättningen på ön drog sig undan till staden af samma
namn, men blef den 16 september trots ett tappert motstånd tvungen att
sträcka gevär, hvarefter Fersen den 1 oktober förenade sig med hufvudarmeen
i Pasewalk. Oaktadt denna framgång kom dock ej belägringen af Stettin
till utförande, enär ryssarne, på hvilkas medverkan Lantingshausen räknat,
slutligen befunnos lika obenägna för detta företag som den svenska
regeringen, och Lantingshausen hade då ej något annat att göra än att vid
vinterns inbrott åter draga sig undan bakom Peene. Innan detta skett, hade
emellertid Manteutfel med 4 000 till 5 000 man blifvit utsänd mot svenskarne,
och ehuru underlägsen i styrka, kunde han dock tack vare sitt utmärkta
rytteri tillfoga dem åtskillig förtret. Men då han i januari 1760 öfvergick Peene,
i förhoppning att äfven denna vinter kunna instänga svenskarne.i Stralsund
och sjelf få taga vinterqvarter i svenska Pommern, ryckte Lantingshausen
honom modigt till möte och nödgade hans här att skyndsamt återvända till
sitt eget land. Endast i den på svenska sidan om Peene belägna förstaden
till Anklam qvarlemnades en preussisk trupp, men denna blef natten till
den 28 januari 1760 öfverrumplad af svenskarne, hvarvid Manteuffel sjelf
gjordes till krigsfånge.
Ehuru äfven detta års fälttåg sålunda slutat bakom Peene, ledde det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
