Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kontrakt. Det försök som härvid gjordes att ställa regeringen till ansvar
derfor, att den vid afslutandet af kontrakten med de båda sista vexelkontoren
ej tillräckligt iakttagit rikets nytta, blef emellertid afvisadt, och sekreta
utskottets egen uppgörelse af den skuld, hvari riket häftade till dessa kontor,
blef sådan, att i synnerhet det kiermanska kontorets delegare fingo tillfälle
att på det allmännas bekostnad förskaffa sig en oskälig vinst. Men äfven
sekreta utskottets hattar hade nu börjat inse, att sedlarnas vanpris stod i
sammanhang med den vidsträckta lånerätten. Utskottets förslag om den
sammas inskränkande vann dock ej ståndens bifall, men då antalet af
lånsökande på ett oroväckande sätt ökades i följd af den ifrågasatta
inskränkningen, fann sig utskottet slutligen i böljan af år 1762 nödsakadt att på
eget bevåg alldeles stänga banken for enskilde. Denna åtgärd blef emellertid
af foga betydelse, då, såsom vi snart få se, samma grundsats ej tillämpades
med afseende på kronan.
En annan anledning till missnöje med regeringen var det spioneri, den
godtycklighet och den bårdhet, hvartill den palmstjernska kommissionen
gjort sig skyldig, och i början af året 1761 genomdrefvo rådets fieuder trots
hattarnes motstånd, att kommissionens handlingar skulle till granskning
öfver-lemnas åt justitiedeputationen samt sedan tryckas. Detta var emellertid for
hofvet en farlig seger, då dessa handlingar innehöllo åtskilligt som kunde
blottställa konungen. Hattame försummade ej heller att begagna sig häraf.
Fer-sen lät nämligen nu sekreta utskottet förstå, att orsaken, hvarför man ej velat
utlemna handlingarna, varit regeringens önskan att skona konungens person,
och följden häraf blef, att hela frågan nedtystades. Rudbecks försök att med
anledning af denna sak utverka ett förbud mot alla utomordentliga domstolar
hade blott till följd, att ständerna begärde, det regeringen ej vidare måtte
förordna några sådana. Men för egen del afsade de sig ej denna rätt, och
hattarne sökte också genast bringa den till användning mot Nordencrantz, som
endast med nöd undgick en efterräkning för sina djerfva påståenden.
Genom att taga tidens mest erfarna partigängare i sin sold hade
hattame sålunda lyckats undgå svårare efterräkningar, men att i längden
upprätthålla deras välde öfversteg numera till och med en Pechlins förmåga.
Att partiet endast genom en »byteshandel med brutna förbindelser och
uppoffrade vänner» kunde räddas från fullständig undergång bevisade i sjelfva
verket, att det saknade stadigt fotfäste, och att ett dylikt till vägagående
snarare var egnadt att lossa än att stärka partibanden fick man erfara, då en så
framstående medlem af partiet som Höpken från denna tid böljade närma sig
mössorna. Oaktadt Pechlins förräderi voro dock de krafter, öfver hvilka
mössorna och hofpartiet förfogade, ej att förakta, och mot slutet af sommam
1761 hade de lyckats att samla så många anhängare på riddarhuset, att
hattame derstädes ohjelpligt förlorade öfvervigten. Bland prester och bönder
hade hattpolitiken aldrig vunnit synnerlig anklang, om också hattarnes
långvariga välde inom det först nämda ståndet förskaffat dem några mäktiga
anhängare, som stundom med framgång kunde gå deras ärenden, och borgarae
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
