Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
verket, och stånden fingo lika litet derom som om aktens uppsättande någon
underrättelse.
Slutligen påskyndade och underlättade äfven försoningen mellan hofvet
och battarne fredslutet, till hvars genomdrifvande Lovisa Ulrika mottagit stora
penningförsändelser både från sin broder och från England. I sjelfva verket
längtade hattame ej mindre ifrigt än hofvet efter ett slut på kriget, som nu
blott utgjorde en obehaglig påminnelse om deras felaktiga politik, och hvad
som hittills afhållit dem från att söka fred var blott hänsyn till Frankrike.
I december 1761 hade de emellertid gjort ett försök att komma ifrån kriget
utan att behöfva uppoffra »systemet», i det sekreta utskottet då beslöt att
öppna fredsunderhandlingar i
samråd med bundsförvandterne,
men följden häraf blef blott, att
partiet erhöll en skrapa från Frankrike.
Den 5 januari 1762 afled emellertid
kejsarinnan Elisabet i Ryssland, och
det blef snart tydligt, att hennes
efterträdare Peter III (se ofvan s.
98), som var en varm beundrare af
den preussiske konungen, ej allenast
skulle upphöra att vara hans fiende,
utan äfven hade för afsigt att lemna
honom ett kraftigt understöd.
Härigenom blef Sveriges ställning ytterst
vansklig, då krigets fortsättande lätt
skulle kunnat ådraga det Rysslands
fiendskap, och under dessa
förhållanden kunde hattarne, i synnerhet
efter sin förlikning med hofvet, ej
undgå att samtycka till freden,
äfven om derigenom förbindelsen med
Frankrike måste uppoffras. Den 13 mars 1762 beslöt sålunda sekreta
utskottet, att en särskild underhandling skulle få öppnas med Preussen.
Början dertill skedde genom ett enskildt bref, som Lovisa Ulrika den 3 april sände
ein broder, och då denne i sjelfva verket lika ifrigt som svenskarne önskade
ett slut på kriget, mötte fredens afslutande ej några svårigheter. Den
undertecknades den 22 maj i Hamburg och återstälde allt på samma fot som
före kriget. %
Den ansvarsbefrielse för sjelfva krigsförklaringen, som i början af
riksdagen utverkats, fredade ej hattarne för obehagliga undersökningar angående
de af kriget förorsakade utgifterna. Af de försträckningar, som banken
medelbart eller omedelbart hade lemnat till dessas bestridande, voro vid tiden för
fredslutet nära 20 millioner daler silfvermynt obetalade, och af denna summa
hade mer än 7 millioner såsom omedelbart lån egenmäktigt beviljats af banko-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
