- Project Runeberg -  Sverige under partitidhvarfvet, från år 1718 till år 1809 /
170

(1879) [MARC] Author: Rudolf Tengberg, Simon J. Boëthius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

men med afseende på embetsutnåmningar skulle dock konungen erhålla något
större makt. Ständerna skulle hyarken få inblanda sig i dylika frågor eller till
afgörande upptaga mål, som blifyit afdömda af de yanliga domstolarna, eller i
allmänhet få afgöra riksvårdande ärenden utan att först hafva inhemtat rådets
betänkande. Om sekreta utskottet ville öfyerskrida sin befogenhet, skulle
rådet anmäla detta för stånden, och för hyaije grundlagsförändring skulle
erfordras regeringens samtycke, särskildt konungens, när fråga var ora
inskränkning i konungamakten, och särskildt rådets, när förslaget berörde rådets
myndighet. Å andra sidan skulle rådets sammansättning helt och hållet
göras beroende af ständerna, i det blott en person hädanefter skulle
uppföras å rådsförslag.

Huru yida detta förslag gillats
af drottningen, eller om det ens blifvit
henne meddeladt, är ej bekant, men
säkert är, att Loyisa Ulrika äfyen pä
annat håll sökte ett stöd för sina
planer.

En oväntad utsigt hade i detta
hänseende yppat sig genom Peter
Ill:s tronbestigning, ty denne furste,
hvars politiska uppfattning snarare
var en holsteinsk hertigs än en rysk
kejsares, hade såsom ögonmärke for
sin statskonst uppstält återvinnandet
af sin familjs besittningar i Slesvig,
och för att försäkra sig om Sveriges
bistånd i detta företag var han till
och med benägen att förhjelpa sin
frände Adolf Fredrik till en
oinskränkt makt. Redan i juli 1762
miste emellertid Peter III både krona
och lif för en sammansvärjning, hvarigenom hans gemål, Katarina II,
en prinsessa af Anhalt-Zerbst, i hans ställe upphöjdes på Rysslands tron.
Denna händelse blef för hela norden af betydelse. Peter den stores
tanke att höja Ryssland till en den största makt af första ordningeu,
som ingen af hans hittills varande efterträdare fullt mäktat uppbära, hade
nu erhållit en arftagerska, hvars förmåga svarade mot hennes vilja och
hvars rofgirighet lika litet som hennes njutningslystnad lät sig tillbakahållas
af några sedliga betänkligheter. I mer än 30 år innehade denna »nordens
Semiramis» Rysslands tron, och under hela denna tid var hon oupphörligt
syselsatt med att sammansmida förderfbringande planer mot sina svagare
grannar, hvilka hon än genom inre oro sökte förlama, än i förbindelse med andra
grannar beredde sig att i grund tillintetgöra. Hvad Sverige vidkom, låg det
i hela andan af hennes statskonst, att hon skulle önska bibehållandet af frihets-

131. Johan Hartvig Ernst Bernstorff

(1712—1772).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:22:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/trsh5/0182.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free