Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
134. Sveaborg pä 17CO-falet
banken, skulle upphöra och deras
åligganden öfverlemnas åt de
vanliga embetsverken. En följd
häraf blef, att äfven
manufakturkontoret nu upphäfdes. Dess
förvaltning tadlades skarpt, men
gaf dock ej anledning till någon
annan räfst, än att vissa af dess
tjenstemän fingo återbära en del
af sina arvoden. Vidare
af-skaffades den så kallade
tull-arrende-societeten, ett enskildt
bolag, som sedan 1726, till föga
fromma för det allmänna,
arrenderat tullinkomsterna; dess
deltagare fingo återbära en del af
sin vinst i form af bevillning
för åren 1756—1762, och for
framtiden öfverlemnades
tullmedlens upptagande åt en
kunglig tulldirektion. Äfven det
ostin diska kompaniet nödgades
till kronan inbetala en större
summa såsom ersättning för
vissa fördelar, som det vid
föregående riksdagar förstått
tillskansa sig. Andra räfster hade
liksom under Karl XI:s tid
statens fasta egendom till sitt
föremål. Så blefvo nu åtskilliga
kronoarrenden, i hvilkas
upprättande partisinnet haft del,
ogillade eller betydligt skärpta,
och kungsgårdar, som blifvit
försålda åt enskilde, återfördes
under kronau. Då Karl XI»
reduktioner förnämligast gått
ut på att förskaffa riket ett
starkt försvar, drogo emellertid
mössorna ej i betänkande att
äfven på försvarsverkets
bekostnad tillfredsställa sin
sparsam-hetsifver. Allt sedan den fara,
som i medlet af 1740-talet ho-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
