Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tade Sverige från Ryssland, hade hattarne varit syselsatta med att ordna rikets
forsvarsvasen enligt en sammanhängande plan, hvars vigtigaste del var
Finlands skyddande genom Sveaborg och en mindre gränsfåstning vid Lovisa
samt bildandet af en stark skärgårdsflotta, som för att bättre kunna
samverka med armeen stalts under samma befäl som denna. Mössorna, som blindt
trodde på Rysslands vänskap, funno åtgärderna för Finlands försvar mindre
nödiga och nedsatte betydligt anslagen till de näinda fästningsarbetena,
hvar-jemte en undersökning öppnades om deras ändamålsenlighet. Afven arbetena
på skärgårdsflottan afbrötos, och en stor del af dess manskap indrogs.
Ehren-svärd, som med ledningen af de finska fästningsarbetena äfven förenat
befälet öfver skärgårdsflottan, skildes på ett sårande sätt från båda dessa
befattningar, h vilka han dock med så mycken heder förvaltat, och
skärgårdsflottan stäldes åter under amiralitetet. Afven armeen försvagades, i det de
värf-vade regementenas styrka betydligt nedsattes.
Ännu mer än genom dessa räfster och indragningar, hvilka vi för
öfver-skådlighetens skull behandlat i ett sammanhang, ehuru de fortgingo under
bela riksdagen, upprördes lidelserna genom frågan om vexelkursen. Redan
forr än redogörelsen för statsverkets tillstånd meddelades stånden, hade dessa
af sekreta utskottet fått mottaga en på bankodeputationens undersökningar
grundad berättelse, som sökte orsaken till den olyckliga penningställningen
dels i det klingande myntets utträngande ur rörelsen, dels i egennyttiga
tillställningar af vexelkontoren, hvilkas delegare beskyldes för, att på bankens
bekostnad hafva tillskansat sig obehöriga fördelar samt att långt ifrån att
hafva uppfylt sina förbindelser om kursens sänkande, i stället hafva bidragit
till dess uppdrifvande, för att på detta sätt vid fullgörandet af sina egna
betalningsskyldigheter kunna bereda sig en lättnad. I synnerhet vände sig
oviljan mot de båda förnämsta medlemmarne i det sista vexelkontoret,
borgmästaren Kierman och brukspatron Lefebure, hvilka af sekreta utskottet
staldes under bevakning. Tillika genomdref utskottet hos stånden, att det samma,
förstärkt till en stor sekret deputation af 250 medlemmar, fick i
uppdrag att »utan afseende på förut gifna decharger och författningar» söka
utreda, huru banken skulle åter kunna komma till sin rätt. Följden af denna
undersökning, som allt för mycket vitnade om partisinne och förutfattade
meningar, blef, att delegame i de två sista kiermanska vexelkontoren, oaktadt
de förut af vederbörande myndigheter érhållit ansvarsbefrielse, förklarades
skyldiga att återbära en summa af öfver 6 millioner daler silfvermynt;
dessutom föreslog deputationen, att de för bedrägligt förfarande skulle ställas
inför rätta. Då detta utlåtande i juni 1765 föredrog3 i stånden, yrkade
hattame på riddarhuset, att frågan om ersättningsanspråken skulle afdömas vid
laga domstol. Prester och bönder gillade deremot genast det slut hvartill
deputationen kommit samt hänvisade frågan om de anklagades brottslighet
till ständernas justitiedeputation, och då adeln förlorade sin talan, derigenom
att rösterna vid den slutliga omröstningen på riddarhuset blefvo jemnt delade,
och borgarne i hufvudsak förenade sig med prester och bönder, blef dessas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
