Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
medverkan sammankalla ständerna och utnämna embetsmän, låta sina trupper
inrycka i svenska Pommern. Ännu större framgång hade hon i Danmark
ty genom ett fördrag af den 13 december 1769 mellan detta rike och
Ryssland förklarades, att hvarje förändring af 1720 års regeringsform till
den svenska konungamaktens fördel skulle gälla såsom krigsorsak. I sådant
fall skulle ingendera af de båda makterna få sluta fred eller stillestånd utan
den andras deltagande och samtycke, hvarjemte kejsarinnan lofvade att
fortsätta striden, tills Danmark fått ersättning för sina krigskostnader, samt
tillförsäkrade det samma besittningen af de svenska gränslandskap mot Norge,
hvil ka under kriget kunde eröfras.
I dessa fördrag deltog ej England, men då det gälde att medelst
penningutdelningar upprätthålla sitt eget och de förbundna makternas inflytande
iuom Sverige, gaf det villigt sin medverkan. Enligt en af Pechlin uppgjord
plan, hvilken var ämnad att göra penningutdelniugen ständig och binda dei:
^vid fasta former, skulle nämligen i Stockholm tillsättas en öfverstyrelse och i
hvarje landsort underordnade agenter med uppdrag att bearbeta sinnena för
mössornas sak, och de kostnader som detta skulle kräfva lofvade England i
förening med Ryssland och Danmark bestrida. Å andra sidan syntes Choiseuli
.sin förbittring öfver författniugsfrågans utgång nu alldeles vilja lemna Sverige
åt dess olycksöde. Han ej blott fortfarande innehöll understödsmedlen, om
hvilkas utbetalande hattarne, sedan makten åter tillfallit dem, gjort sig
förhoppningar, utan hemkallade också Modéne utan att låta hans plats intaga*
-af någon annan.
I samma dagar som säkerhetsaktens öde afgjordes fick också
finan-frågan sin slutliga lösning. Äfven den nya plan, som sekreta utskottet
utarbetat och som vann ståndens bifall, erkände nödvändigheten af en
realk-tion, men stälde dess utförande på framtiden. Under tiden skulle sedelstocken
hvarken ökas eller minskas, men i verkligheten inträffade dock det förra, ty
ej nöjda med, att de årliga afbetalningarna på bankolånen nu upphörde,
lyckades anhängarne af hattarnes gamla hushållningssystem dessutom utverka, att
banken skulle få utlåna nya 40 tunnor guld mot inteckning i förut ej
skuldsatta egendomar, att den åter öppnades till lån på jem och andra metaller
-samt att jernkontoret till bergsbrukets understöd erhöll ett lån på 10 tunnor
-guld. Äfven med afseende på de öfriga näringarna skedde nu en
återgång, ej till det förra tvånget, men i någon mån till det förra
understöds-systemet. Manufakturkontoret blef väl ej återstäldt såsom ett riksdagen
verk, men af dess gamla tjenstemän bildades en underafdelning under
kommerskollegiet, åt hvilken vården om fabriksväsendet anförtroddes, och af
manufakturfonden utlofvades omedelbart understöd åt enskilda fabriksidkare:
<lock nödgade bristen på tillgångar snart nog äfven de nya maktinnehafvarce
att liksom mössorna inskränka sig till allmänna belöningar för tillverkningen.
Deijemte beviljades lindringar med afseende på åtskilliga skulder till denna
fond, hvilkas indrifvande beslutits vid 1765—1766 års riksdag, och å andra sidan
erkändes nu en mängd af fondens egna skulder hvilkas giltighet då förnekat?.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
