- Project Runeberg -  Sverige under partitidhvarfvet, från år 1718 till år 1809 /
213

(1879) [MARC] Author: Rudolf Tengberg, Simon J. Boëthius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1680 egde rum ledde till en ensidig utveckling af konungamakten, h varigenom
riket fördes till undergångens brant, sökte man 1719 rätta misstaget genom
att i stället utveckla ständernas makt, men gjorde sig dervid skyldig till en
ej mindre förderflig ensidighet. Så länge Arvid Horn stod i spetsen för
regeringen, framträdde ännu ej några svårare följder häraf, men efter honom fans
ingen, som egde tillräckligt anseende och tillräcklig förmåga att hålla
ständernas myndighet inom tillbörliga gränser, och så uppstod ett nytt envälde, som
ej ens ansåg sig bundet af sina egna lagar och hvars godtycke blef så mycket
fruktansvärdare, som det kunde utöfvas under pluralitetens och sekretessens skydd.

En väsentlig svaghet i frihetstidens författning var äfven, att den ej
grundade sig på kommunal sjelfstyrelse. En sådan hade af gammalt ej
saknats i vårt land, men den hade
småningom fatt gifva vika för en
kunglig embetsmannaförvaltning, som
genom Karl XIa envälde erhållit större
fasthet och utsträckning än någonsin,
och någon förändring häri skedde
ej genom enväldets fall. Så
saknades under den nya friheten det, som
bättre än något annat kan göra ett
folk moget för politisk frihet, eller
tillfälle för de enskilda medborgarne
att inom trängre kretsar utbilda sig
för det offentliga lifvet; den
öfver-lägsna ställning, embetsmännen,
hvil-kas flertal var af adlig börd, sålunda
intogo inom landet, lemnar också
jemte riksdagens sammansättning
förklaringen till deras öfvermakt vid
riksdagarna, och då dessa nu blefvo
regerande, uppkom det
okontrollerade adliga embetsmannavälde, som är så utmärkande för frihetstiden,
i synnerhet under hattarnes tid, och hvars skuggsidor äro ingrepp i den
egentliga regeringens myndighet, slöseri med statsmedlen och maktmissbruk mot
de styrde.

Mot de tvenne sist nämda af dessa missbruk kan mössornas uppträdande
vid 1765 års riksdag anses såsom en demokratisk insagu. De gamla
mössornas regering hade varit ett försök att åt rådet och den besuttna högadeln
bevara åtminstone något af deras forna inflytande; de nya mössorna stodo
väl äfven under ledning af adliga partihöfdingar, men sitt egentliga fotfäste
funno de inom de ofrälse stånden, som nu sökte bryta det adliga
einbetsmanna-väldets öfvermakt. Af ovana vid maktens utöfning, af égennytta och af
partilidelse läto emellertid äfven de förleda sig till svåra missgrepp i det inre och
till en utrikespolitik, som hotade fäderneslandet med fullständigt förderf.

150. Prinsessan Sofia Albertina

(1753-ldJO:.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:22:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/trsh5/0225.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free