- Project Runeberg -  Sverige under partitidhvarfvet, från år 1718 till år 1809 /
217

(1879) [MARC] Author: Rudolf Tengberg, Simon J. Boëthius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

det våldsamma satt, hvarpå standerna 1756 inblandade sig i hans uppfostran^
Sorgen öfver skilsmässan från hans förra omgifning grep den tioårige gosseix
så hårdt, att han insjuknade; hans nya vårdare, så väl guvernören K.
Scheffer som informatorn, den ryktbare matematikern professor Samuel
Klingenstjerna, och de fleste af de uppvaktande kavaljererne, voro
aktningsvärda män, men liksom Tessin voro de förhatliga för konungen och
drottningen, och dessa drogo ej i betänkande att äfven i prinsens närvaro gifva
luftat sitt missnöje. Så blef denne under de år, då hans lifliga sinne bäst
be-huffc en förståndig ledning, stäld mellan fiendtliga inflytelser; han lärde sig
att med misstro och ovilja betrakta de personer, åt hvilka hans utbildning var
anförtrodd, och följden häraf blef, att han ofta bemötte dem med olydnad och
trots, men äfven att den vana vid förställning, hvartill hans fruktan för modern
tidigt synes hafva gifvit upphof, ytterligare utvecklades. Icke utan skäl har
han sjelf sedermera yttrat: »Jag bör tacka himmeln, att mitt hjerta ej bler
fullkomligen bortskämdt genom alla min uppfostraus motsägelser.»

Sedan prinsen inträdt i ynglingaåren, förmildrades emellertid hans fel
eller öfverglänstes af de många
lysande och ädla egenskaper, som
då kommo till utveckling. Hvad som
i synnerhet vanprydt hans
barndom hade varit ett nästan olidligt
öfversitteri, hos gossen en naturlig
yttring af den bördsstolthet, som
modern inplantat i hans sinne;
detta fel försvann nu fullständigt;
han blef vänlig och förekommande;
han slöt sig med förtroende och
vänskap till sina uppfostrare, i
synnerhet till Scheffer, och den unge
fursten, som förut varit en plåga
for sin omgifning, visade sig nu i
besittning af en ovanlig förmåga
att vinna menniskorshjertan.
Framfor allt utvecklade sig dock hans rika snillegåfvor. Hvad som brast honom f
djup ersattes af ett ovanligt skarpt minne, af den snabbaste fattningsförmåga och
af en utomordentligt .liflig inbillningskraft. Redan 1756 hade han vid en inför
ständernas ombud anstäld examen förvånat de närvarande genom sina svar, och
1762 ansågs han så utbildad, att ständerna, såsom ofvan är berättadt,
förklarade hans uppfostran afslutad. Följden häraf blef emellertid, att hans
bildning kom att förete åtskilliga luckor. Franskan och svenskan, som han med
glänsande vältalighet kunde behandla både i skrift och i tal, lärde han sig
aldrig att felfritt stafva, och i åtskilliga ämnen, förnämligast de döda språken
och de matematiska vetenskaperna, hvilka ej särskildt tilltalade honom,
försummade han att skaffa sig en nödig utbildning. Deremot egnade han sig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:22:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/trsh5/0229.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free