- Project Runeberg -  Sverige under partitidhvarfvet, från år 1718 till år 1809 /
218

(1879) [MARC] Author: Rudolf Tengberg, Simon J. Boëthius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

■med så mycket större ifver åt den franska literaturens ocli historiens studium.
sSkaldemes skapelser och de storartade taflor dem veridshistorien upprullar
gåfvo näring åt hans fantasi och lärde honom att med beundran blicka upp
till storheten och äran. Gustaf Vasa och Gustaf II Adolf blefvo hans hjeltar;
han böljade utarbeta en historia öfver vasahuset, af hvilket det var hans
ädlaste stolthet att kunna räkna sig sjelf såsom en ättling; på fransysk vers
■sökte han tolka den fangne Kristiern II:s känslor, och vid 19 års ålder företog
han sig att under formen af memoarer författa sin egen tids historia.

Under dessa syselsättningar utvecklades allt mer den kärlek till
fosterlandet, dess ära och dess stora minnen, som blef det bästa inslaget i hans life
brokiga väfnad. Redan hos den fjortonårige gossen verkade denna känsla
så lifligt, att en mängd mössofficerares skryt inför konungen öfver, att de i
«trid med rådets vilja lemnat sin post i pommerska kriget, uppväckte hans
•ovilja mot hela deras parti, och från detta ögonblick började han — enligt
siu egen utsago — i stället med aktning se upp till hattarne, ehuru dessa da
ännu betraktades såsom hofvets fiender.

Den grundliga utbildning till fyllande af konungakallets pligter, som
till exempel Gustaf II Adolf genom tidigt deltagande i förvaltningsbestyren hade
•erhållit, kom ej Gustaf III till del, och om också förändrade
samhällsförhållanden utgjorde den för-

rt j) ■ (; *^55^ nämsta orsaken härtill.

så synes dock skulden i
någon mån äfven böra
tillskrifvas den unge
furstens bristande
arbetshåg. Såsom ofvau
är berättadt, erhöll hau
17G2 tillåtelse att
såsom åhörare bivista
rådets sammankomster,
men först sedan hau
1767 såsom myndig fatt
"tillåtelsen utsträckt äfven till de tillfallen, då konungen var frånvarande, började
han flitigare begagna sig deraf. Om det svenska samhällsskickets utveckling
ogde han emellertid rätt stor kännedom, hvilket utan tvifvel bör tillskrifvas ej
blott hans historiska studier i allmänhet, utan ock de planer på en förändring
nf författningen, med hvilka han tidigt började umgås. Hvilket inflytande han
■efter 1765 års riksdag utöfvade på det politiska ränkspelet, känna vi slutligen
-af det föregående; men så länge Adolf Fredrik lefde, tillhörde dock den högsta
ledningen af hofvets politik Lovisa Ulrika, som åt ingeii ville afstå den obestridda
makt, som hon inom detta område varit van att,utöfva, och sonens växande
sjelfständigliet och inflytande synas snarare hafva ingifvit henne oro än glädje.

En annan anledning till misstämning hos drottningen var, att Gustaf
genom sitt bifall till det danska giftermålet möjliggjort dess förverkligande,

154. Riksdaler (tre daler silfvermyut) 1771.

Aled Gustaf III:s valspråk: Fäderneslandet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:22:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/trsh5/0230.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free